Bortom piratromatik och särintressepolitik

OK, så föll domen i Pirate Bay målet. Kanske med förvåning över domen. Jag tippar att när domen överklagas så kommer straffet att sänkas i nästa instans.

Nu kanske den politiska debatten om upphovsrätten kan börja på riktigt? Tidigare behandlade jag att frågan inte går att lösa helt med nya betalningsmodeller och affärsmodeller

Det skulle behövas en mycket bättre debatt om upphovsrättens betydelse och vad som skall åstadkommas med den. Här behövs en översikt som både är realistisk och visionär. Visst, det finns många internationella avtal som Sverige och Europa måste förhålla sig till, men utrymmet är ändå stort för politiken att röra sig på.

Journalisten och författaren Anders Rydell påpekar i Wired

Rydell: I think it’s a huge credibility problem for the record companies that their spokesmen almost always are lawyers. At least in Sweden, they’re up against non-profit pirates driven by ideological beliefs. The lawyers are professionals; they speak on their clients’ behalf and get paid for doing so. In an argument, the pirates always win the credibility contest. But I think we’re missing out on an important aspect: The copyright holders need to start arguing their case.

Piratpartiet spås vinna på domen, med Pirate Bay som martyrer. Kanske det. Förhoppningsvis sätter den också igång en ideologisk debatt inom partiet bortom ett motstånd mot dagens upphovsrätt. Vad är det för informationssamhälle som piraterna vill bygga? Där räcker det nog inte bara med att sikta på vågmästarställningar.

Så låt oss se positivt på tiden efter Pirate Bay domen. Nu kan debatten om upphovsrätten vitaliseras.

SvD 1 2 3 4, DN 1 2 3, SydSv 1 2 3 4, AB, Exp 1 2 3, Resume, VA, Dagbladet, VG.

Intressant

Framtida idéströmningar: konfliktytor under 2000-talet

Det blev en extra lång vecka för det veckoskifte som Joakim Lundblad skrev innan jul. Så var det också ett ämne som krävde juluppehållets eftertanke: idéströmningar i framtiden.

Som Waldemar redan nämnt skrev jag en rapport åt tankesmedjan Eudoxa som behandlade ungefär samma ämne. Följande konfliktytor hade jag identifierat i rapporten som skrevs hösten 2006:

  • Passion vs trygghet.
  • Regionalism vs nationalism.
  • Infomationsanarki vs copyright.
  • Frihet vs skydd.
  • Transhumanism vs neo-luddism.
  • Technogaianism vs socialekologi.

Åtminstone vad det gäller informationsanarki och copyright har konflikten blivit tydlig under året som gick, då upphovsrättsindustrin och lagstiftarna trappar upp kampen mot fri kopiering av information. Frågan om frihet vs skydd är FRA-debattens kärna. I klimatfrågan är technogaianismen och socialekologi två tydliga motstridiga synsätt.

Den konfliktyta av ovanstående vi sett minst av (än så länge) är den om transhumanism och neoluddism. Här ryms frågor om människans värde och var det ligger. Detta är en konfliktyta som kommer att bränna till när genetiken börjar göra fotavtryck i samhället på allvar eller då gränsen mellan människa och maskin suddas ut. Den bottnar i frågan: vad är människan?

En frågeställning med ett enormt djup som kommer att kräva ideologisk klangbotten och eftertanke hos de styrande partierna.

Något säger mig dock att de kommer att bli precis lika överraskade när frågan plötsligt står på dagordningen som de blev över frågorna om infomationsanarki vs copyright eller frihet vs skydd. Politik är som bekant en reaktiv sysselsättning, inte proaktiv. Därför behövs Skiften.se.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,