Företagande och entreprenörskap

Skifte: Riv fabrikerna!?

Det har skett stora, för att inte säga enorma, teknologiska, livstilsmässiga och geopolitiska förändringar de senaste femtio åren. Men hur mycket har egentligen vårt sätt och våra modeller för styrning och ledning förändrats under samma period? Var sker de banbrytande förändringarna i management som krävs för framtidens verksamheter, och hur ser de ut? Det var då jag plockade fram Gary Hamels bok Morgondagens management som frågorna kring detta skifte dök upp. Numera har många konsulter och verksamhetsutvecklare fullt upp med att anpassa Toyotas framgångsrika leanmodell för även andra sorters verksamhet än fabrikstillverkning, men hur skulle det vara om vi tänker mer nytt än så? Gary Hamel bjuder in till diskussion kring de mönsterbrytande förändringar som han menar måste komma till stånd för att management ska komma ikapp den övriga utvecklingen.

Företagsledningar har länge stått på den utvecklingsplatå där Taylor (han med tidtagaruret) och Weber (han med byråkratin) lämnade över. I Sverige kanske vi slår oss för bröstet som jämställda och moderna, med platta organisationer. Det är snart 25 år sedan flygbolagschefen Jan Carlzon skrev Riv pyramiderna! Han poängterade bl.a. vikten av att gå från produktionsfokus till marknadsfokus, och vikten av alla anställdas delaktighet. Ändå hör jag fortfarande chefer, relativt unga, i kunskapsbaserade företag och organisationer tala om verksamheten som ”fabriken”.

Peter F Drucker beskrev själv sin bok Management på 2000-talet som ett upprop till handling:

”Utmaningarna kommer inte av dagens situation. DE ÄR AV HELT ANNORLUNDA SLAG. Vi lever i en ÖVERGÅNGSTID – och förändringarna är mer djupgående än till och med de som förebådade den ”andra industriella revolutionen” vid mitten av 1800-talet eller de strukturella förändringar som utlöstes av den stora depressionen på 1930-talet och det andra världskriget.”

Därför vill jag be mina medbloggare att tänka tillbaka på något av de skiften vi skrivit om här tidigare och denna gång med managementglasögonen på: Ger detta skifte några ledtrådar om hur morgondagens management kommer att se ut? Vilka utmaningar medför detta skifte, utmaningar som gott ledarskap bör svara upp emot? Vilka personer/verksamheter är det som blir framgångsmodeller, efter Jan Carlzon, efter Toyota?

Wrapping up: Innovation

Flera aspekter på innovation och dess förutsättningar har kommit upp under veckans skifte och jag gör här ett försök att knyta ihop säcken och fyller på med ytterligare några exempel. Innovation är ett brett och för många människor abstrakt begrepp. Sverige har en stark ingenjörskultur och det är lätt att sätta likhetstecken mellan innovation och ny teknik. Men i takt med informationssamhällets framväxt sker ett skifte där en allt större del av innovationerna finns i tjänster, processer, marknadsföring och organisation. Erik gjorde en lovvärd djupdykning i begreppet. Det räcker inte att komma på något nytt, innovation innebär att man tar det i bruk. Han tar även upp kopplingen till kreativitet men varnar för idégenerering som ett självändamål. Bättre då att fokusera på problemlösning. Vilket man ofta gör i öppen innovation där kunder och leverantörer är aktiva i innovationsprocessen.

För att gynna innovationer ser Skiftesbloggarna skattelättnader som ett medel. Johannas inlägg tar även upp avregleringar och avbyråkratisering. I Belgien har staten lanserat det så kallade Kafka-projektet där man uppmuntrar medborgare att rapportera in onödig byråkrati. Det är ett öppet sätt att arbeta med regelförenklingar och under 4 år har 200 lagar förenklats eller upphävts. För företagen har det inneburit att de administrativa kostnaderna minskat med 25 % och Belgien sägs vara ett land där det är lätt att starta företag.

Flera inspel, inte minst Joakims, tar upp vikten av tillgång till kunskap och forskningsresultat. Han pekar mot hybrider av monetära resp gåvo-ekonomier samt på det viktiga samspelet mellan akademi och näringsliv. Centrum för tjänsteforskning bedriver forskning om kunddriven tjänsteinnovation och har bl.a. ett projekt med Luftfartsverket.

Presentationen från universitetet i Ghent om tjänsteinnovation kanske gick en del läsare förbi eftersom jag inte gjorde någon beskrivning utan lät länken stå för sig själv. I den tar Prof Gemmel upp just komplexiteten i innovation och använder Singapore Airlines som exempel på ett företag som lyckas arbeta med innovation både strukturerat top-down och samtidigt behåller förmågan att fånga upp impulser bottom-up. Alexander lyfter i sitt inlägg bl.a. fram den sortens innovation som ligger inom kai-zen, arbete med ständiga förbättringar, något som varit en viktig framgångsfaktor för Toyota. Alexander påtalar vikten av att satsa brett och omnämner särskilt open source som ett område sprunget ur innovation och en plattform för innovation.

Jag vill här återknyta till TPB-diskussionen med att nämna en relativt färsk bok: Market Rebels – How Activists Make or Break Radical Innovations, Hayagreeva Rao (Princeton University Press). Boken tar upp hur gräsrotsrörelser sprider – eller bromsar – innovationer på marknaden och arbetar utifrån vad författaren benämner ”hot causes” och ”cold actions”. Ett företags framgång kan hänga på dess syn på dessa aktivistgrupper, som ibland ses som irrelevanta eller destruktiva.

Något som vi inte kommit in på under veckan är social innovation och socialt entreprenörsskap. Detta är dock områden som ökar i popularitet.

Waldemar förde vårt fokus tillbaka till innovation som en viktig motor för tillväxt och till nationen som spelare på den internationella arenan. Sverige ligger bra till i internationella jämförelser; i den senaste Global Innovation Index 2009 från INSEAD kommer Sverige på 3e plats. Waldemar belyser riskerna med regleringar och menar att det område där resurserna bör läggas för att främja innovation är i mixen av upphovsrätt, internationell handel och utbyte samt konkurrenslagstiftning.

Detta var ett försök att samla ihop spåren från den gångna skiftesveckan. Mycket har skrivits och det finns mer att säga, vi lär få anledning att återkomma till temat innovation. Obama-administrationen kommer med största sannolikhet att inom kort göra en satsning på innovation. Det blir intressant att se vilken form den tar och hur den tas emot.

Öppnare innovation

Visst pågår det ett skifte där innovation blir alltmer öppen. Procter & Gamble var tidigt ute. Inom Nestlé sker nu 40% av innovationerna i öppna relationer. Och visst skrivs det om att kundbehov måste driva innovation. Ewan Williams berättar här om hur Twitter utvecklats tack vare användarnas kreativitet.

Som delsvar på Jonas önskan om ökad tillgänglighet från akademin: Nyligen lanserades MIT Sloan Teaching Innovation Resources (MSTIR) där skolan – under Creative Commons licens – delar med sig av case studies, fördjupningar, videoföreläsningar inom områdena Sustainability, Industry Evolution och Global Entrepreneurship.

Veckans skifte: Innovera mera!?

Innovation innebär att göra saker annorlunda. (Från latinets innovare, förnyelse.)

Året 2009 har utnämnts till Year of Creativity and Innovation inom EU. Extra finansiella medel har tillskjutits för att främja innovation, men det tycks än så länge komma i bakgrunden av finanskrisen och ansträngningarna för att hålla uppe gamla strukturer. Vad gör vi för att göra saker annorlunda?

Support excellence in science to attract industry and for “creative system disruption”.

Redan 2006 i rapporten Creating an Innovative Europe konstaterade Esko Aho och hans team att det krävs ett systemskifte för att stärka innovation i Europa. Utöver att fortsätta att arbeta enligt Lissabonagendan skulle EU satsa extra på:

  1. En innovationsvänlig marknad för de europeiska företagen.

  2. Ökad produktivitet inom forskning och utveckling och ökade resurser till vetenskap, industriell FoU samt till kopplingen mellan vetenskap och industri.

  3. Kraftigt förbättrad rörlighet för arbetskraft, riskkapital, samt rörlighet för kunskap över befintliga strukturer.

I OECD:s etablerade definition (Oslo-manualen, 2005) talar man om innovation inte bara när det gäller produkter, utan även om innovation i processer, innovation i sättet att nå marknader och även i organisationen av en verksamhet.

Allt som oftast är det kanske så att teknologisk innovation är drivande och i dess kölvatten följer innovation i tjänster, processer etc. Eftersom tjänstemarknaden står för 70% av BNP och 2/3 av anställningarna inom EU så arbetar man på att fördjupa kunskapen kring innovation i tjänster. 

I allt högre grad sker innovation utanför företagens väggar i samarbete med leverantörer och kunder. Begreppet “open innovation” myntades av Chesbrough  i boken ”Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology” (2003).

Enligt en nyligen publicerad OECD-rapport om Kinas innovationssystem har Kina satt mål beträffande forskning och utveckling som kommer att kräva att man ökar resurserna till FoU med 10-15% per år de närmaste tio åren.

Veckans skifte undrar: Var skulle du i första hand lägga resurser för att främja innovation i Sverige och hur motiverar du den prioriteringen?

Vem skall äga konsumtionsmedlen- Pirate Bay eller du?

Marknaden kan få problem med att lösa upphovsrättens fråga, då när debatten lämnar frågan om ”Code is Law” som Lawrence Lessig ställde, att teknik motsvarar lag. Nu gäller striden att anpassa lagen till tekniken, eller tekniken till lagen.

Det är lite konstigt att debattera en snabbt åldrande bit torrent tracker som Pirate Bay, distributionen är centraliserad och behöver en speciell software för att fungera. Dessutom behöver användarna själva sitta och delta i fildelning, istället för att använda ”one-click hosting”. Copyriot beskriver hur tyska upphovsrättsorganisationen GEMA slagits mot RapidShare. Nya typer av fildelningssiter står redo.

Pirate Bay kommer nog att vara historia som den stora fildelningssiten innan alla rättegångar är över, men hur det påverkar företagandet digitalt vet vi inte.

Joakim berättar om kreativ förstörelse, digitala affärsmodeller och det svenska problemet att gå från innovation till produktion (vilket även beror på synen på entreprenören och entreprenörskapets kris)

Där har vi en del av debattens framtid. Vi har åter fått en våg av förhoppningar av Christer Berg på Dataföreningen, Pär Strömbäck på Dataspelsbranschen, DNs Ledare att det kommer att finnas affärsmodeller och kanske även tekniska lösningar som löser piratkopieringen och frågan kring digital produktion. Fast Michael Porter’s generic strategies fungerar inte riktigt här, inte heller mer poliser, mer stängsel. Det handlar om förtroende, om idéer, och att vinna respekt för ekonomiska transaktioner som modell för mänsklig samvaro- för nu finns ett reellt existerande alternativ. Där pejlar Strömbäck bäst att det handlar om olika visioner om hur internet skall fungera, kommer företag verkligen investera i en digital miljö utan lagar som respekteras, skall och kan företagen ändra sig?

DN drattar dit med att föreslå bredbandsskatt igen, och det kommer inte funger

a som jag och Oscar Swartz tog upp i Svenska Dagbladet.

Självorganiserande system är mycket främmande för det svenska sinnet. Finns det verkligen ingen som bestämmer? Vem står bakom? Katallaxi är granne med kaos. Därmed inte sagt att självorganiserade system alltid är goda och positiva utvecklingar. Oscar Swartz skriver om självorganisation och den politiska uppslutningen bakom The Pirate Bay. Även om jag tycker att de politiska ungdomsförbundens uppslutning verkar lite opportunistisk, hur väl har ni pejlat in frågan MUF, LUF, CUF, SSU, KDU, Ung Vänster, Grön Ungdom?

Isobel Hadley Kamptz skriver i Expressen om att vi nu lever i det digitala 1968 med dess skarpa politiska strider. Hur utvecklingen gick från teknik och lagstiftning till politik beskriver jag i en artikel om boken Piraterna av Anders Rydell och Sam Sundberg i Sundsvalls Tidning.

Effekterna av den politiska kampen om upphovsrätten på världen börjar bli synliga. På tisdagen den 24 februari släpper tankesmedjan Eudoxa the International Property Rights Index IPRI som utvecklingsekonomen Hernando De Soto står bakom. Nu har upphovsrätten uppgraderats i IPRIs undersökning.

Vi kommer till den relevanta frågan, vem skall äga konsumtionsmedlen? Vem formulerar de politiska idéerna kring 2000-talets stora fråga? Kommer det finnas en lösning?

1968 löstes de politiska konflikterna genom att parterna smälte samman, hippien och fundamentalisten blev ett, fast idag ser vi inte upphovsrättens motsvarighet till hippies. Det finns inte lika välformulerade och intelligenta visioner för upphovsrättens utveckling, som 70-talet och 80-talet såg av försvaret och utvecklingen av kapitalismen. I slutändan kommer vi fram till att det finns olika sidor i striden om konsumtionsmedlen. Är det företagen, piraterna, blandningar av dessa två eller du som skall avgöra?

Intressant

zp8497586rq

Ang TPB: Vad betyder rättegången för företagandet?

Sverige är ett märkligt land. Enligt forskning från bl a tyskland är Sverige en av de starkaste innovationsnationerna i världen, samtidigt är entreprenörskapet ett ständigt ämne för oroliga diskussioner och företagandet lämnar mycket i övrigt att önska. Många tänker ännu på Sverige som en stark företagarkultur, men ofta handlar det om varma minnen från de fornstora dagar då exempelvis Ericsson såg dagens ljus.

Vad är det då som gör att en stark innovationskultur inte omsätts i en proportionerlig företagandekultur? Mycket av forskningen pekar på behovet av en starkare produktifieringsprocess.

Omsatt i mer praktiska ordalag har vi i Sverige en mängd bra idéer, men vi omsätter dem inte i produkter. Med begreppet produkt får vi inte begränsa oss till att tala om fysiska objekt. Den svenska ekonomin transformeras, och för att få en heltäckande bild måste vi tala om såväl fysiska produkter som tjänster och den växande tjänsteekonomin.

Sverige utpekas även som en ledande IT-nation, och sammantaget med en stark innovationskultur bådar detta väl för nyföretagande inom mjukvaru- och tjänstesektorn. Eller?

Företagande i allmänhet och entreprenörskap i synnerhet handlar om att hitta brister i det befintliga och möjligheter som fyller ut och kompenserar dessa brister på ett för någon efterfrågemängd tillfredställande vis. På sätt och vis kan man säga att entreprenörskapet har till uppgift att konfrontera den befintliga marknaden och utmana rådande affärsmodeller. Det är precis detta som Joseph Schumpeter ger uttryck för när han myntar uttrycket kreativ förstörelse. I lju

set av detta tillkommer ännu en dimension till den redan röriga rättegången mot The Pirate Bay.

TPB-rättegången har på ett mycket olyckligt sätt kommit att ställa frågor om upphovsrätten och Internet i skuggan av frågor om bevarandet av ett nu de nu dominerande affärsmodellerna för kulturproduktion. En andra effekt av rättegången och den kringliggande processen är att signalera till IT-entreprenörer att det inte räcker att anpassa sin egen verksamhet till rådande lagstiftning, utan att även ansvaret för hur tjänsten nyttjas ligger på entreprenörens axlar. Kort sagt blir tjänsteleverantörer ansvariga för vad konsumenter använder tjänsterna till (vi går här inte in på den vidare innebörden för Internet som fenomen).

Man skulle kunna dra en parallell till ett mer bekant och inövat system och fråga sig hur telefonin hade utvecklats i Sverige under 1900-talet om operatörerna hade haft ansvar för vad som sades under enskilda telefonsamtal. Telefonin underlättade säkerligen såväl hot som korruption och rent av bankrån.

Rättegångens fokus bör ligga på hur upphovsrätten regleras av rådande upphovsrättslagstiftning, om brott mot denna lagstiftning ägt rum samt i förlängningen om lagstiftningen behöver ses över för att värna de rättigheter den kom till för att värna. Istället har lagen blivit ett slarvigt sammansatt slagträ för en industri som vill konservera den marknad den verkar på.

Finns det en risk att en lagstiftning som strävar efter att olagligförklara tjänster som TPB även inhiberar nyföretagandet och den utvecklingspotential som man kan anta finns inneboende i ett av världens mer uppkopplade land och tillika en stark innovationsnation?

zp8497586rq