Innovation innebär att göra saker annorlunda. (Från latinets innovare, förnyelse.)
Året 2009 har utnämnts till Year of Creativity and Innovation inom EU. Extra finansiella medel har tillskjutits för att främja innovation, men det tycks än så länge komma i bakgrunden av finanskrisen och ansträngningarna för att hålla uppe gamla strukturer. Vad gör vi för att göra saker annorlunda?
Support excellence in science to attract industry and for “creative system disruption”.
Redan 2006 i rapporten Creating an Innovative Europe konstaterade Esko Aho och hans team att det krävs ett systemskifte för att stärka innovation i Europa. Utöver att fortsätta att arbeta enligt Lissabonagendan skulle EU satsa extra på:
-
En innovationsvänlig marknad för de europeiska företagen.
-
Ökad produktivitet inom forskning och utveckling och ökade resurser till vetenskap, industriell FoU samt till kopplingen mellan vetenskap och industri.
-
Kraftigt förbättrad rörlighet för arbetskraft, riskkapital, samt rörlighet för kunskap över befintliga strukturer.
I OECD:s etablerade definition (Oslo-manualen, 2005) talar man om innovation inte bara när det gäller produkter, utan även om innovation i processer, innovation i sättet att nå marknader och även i organisationen av en verksamhet.
Allt som oftast är det kanske så att teknologisk innovation är drivande och i dess kölvatten följer innovation i tjänster, processer etc. Eftersom tjänstemarknaden står för 70% av BNP och 2/3 av anställningarna inom EU så arbetar man på att fördjupa kunskapen kring innovation i tjänster.
I allt högre grad sker innovation utanför företagens väggar i samarbete med leverantörer och kunder. Begreppet “open innovation” myntades av Chesbrough i boken ”Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology” (2003).
Enligt en nyligen publicerad OECD-rapport om Kinas innovationssystem har Kina satt mål beträffande forskning och utveckling som kommer att kräva att man ökar resurserna till FoU med 10-15% per år de närmaste tio åren.
Veckans skifte undrar: Var skulle du i första hand lägga resurser för att främja innovation i Sverige och hur motiverar du den prioriteringen?
Jag tror att det finns en stor potential att tillgängliggöra forskning och standarder mer. Det handlar om allt från upphandling till forskning. Idag dör allt för många tillväxtmöjligheter i hemligliga överenskommelser, problem med allt för många rättighetsintressen eller allt för smal publicering. Ofta är det dumsnålt och statligt.
Kunskapsdelning och kunskapsekonomi behöver mer utrymme idag för att leva.
I de forskningsprojekt jag har deltagit, KTH, Vinnova eller NUTEK så har man inte varit intresserad av att ta till vara på resultat på samma sätt som man gör i exempelvis i open source eller på andra världsledande institutioner när webben blir intressant och levande. SIS, KTH och Vinnova bör ställa krav på öppenhet i standarder, publicering och kontakter för att få lite leverage…
Lite Chris Andersson för innovation tack!
/Jonas Bosson
Den egentliga frågan är huruvida man genom statliga initiativ såsom ökade forskningsanslag eller innovationsfrämjande myndigheter egentligen kan göra någon skillnad. Av den svenska FoU-verksamheten är det bara en liten del som inte bedrivs av privata initiativ, men i pengar mätt ligger vi ändå bra till jämfört med andra västekonomier. Samtidigt är den svenska innovationsviljan och entreprenörandan klart sämre än i jämförbara länder, vilket pekar på att pengar i sammanhanget bara är en liten del av den sporrande miljön. I stället tror jag att det handlar om att skapa institutioner för ett ökat risktagande och större möjligheter till privat kapitalackumulation, exempelvis genom skattelättnader. Skapandet av modigare individer som får behålla sitt arbetes frukter är i mina ögon en klart bättre investering än den konstgjorda andning som myndigheter, inkubatorer och andra offentliga verksamheter kan bistå med.
Kira Repka
Mitt korta svar är: 1) sänkta skatter 2) sänkta skatter 3) sänkta skatter
Det är absolut fundamentalt att fler människor får behålla tillräckligt med pengar dels för att själva våga ta steget att starta en verksamhet men kanske än viktigare att kunna investera sina pengar i andras idéer.
Mer uttömmande svar kommer i separat post.
Börjar vi i fel ände? Ska inte innovationer efterfrågas, istället för att skapas i R&D-avdelningar? Hur hittar man då efterfrågan? Känna av marknaden, ”early adopters”, osv. Finns väl mycket skrivet om det? Men hur ökar vi efterfrågan på innovation?
Erik>> Apropå skatter. Har inte den höga skatten på arbetskraft ökat efterfrågan på automatiseringsinnovationer inom industrin? Vi kanske ska höja skatterna ytterligare? Klassikern apropå detta är väl avdragen för hushållsnära tjänster som inte godkändes för automatiserade tjänster (=> ingen robotutveckling?).
Tack för era kommentarer!
För det första vill jag förtydliga att jag avsåg frågan som helt öppen – för mina medbloggare att rikta fokus mot den slags innovationer och de förutsättningar som de intresserar sig för. Själv ser jag innovation som ett komplext begrepp där mångfald är en nyckel, snarare än att det skulle finnas ett ”rätt svar”. Så Kira, det låg inget implicit antagande från min sida att statliga satsningar à la Vinnova skulle ge störst utväxling. Nils, jag ser ökad interaktion som en viktig faktor (”interaction is the new factory floor” som det uttrycks i Mr Gemmels presentation om innovation i tjänster, inlänkad ovan). Innovation sker i allt högre grad i gränsytorna, i mötet med kunder, eller leverantörer. Jag tror också det handlar om att sätta en boll i rullning och sedan ha förmågan att fånga upp responsen. Se exempelvis på Spotify – folk börjar dela spellistor och det tar inte lång tid innan de kommer på andra funktioner som de skulle vilja ha. I det avseendet är informationsteknologi en tacksam bas för innovationer, även i form av tjänster, marknad och organisation, det är lätt att skala upp snabbt.
A world of posibilities gjorde ett program om Googles innovationskultur för en tid sedan.
Jag noterar (lite oroat) att Richard Florida är en av ambassadörerna för EU-projektet.