Klimatet

Sverige har ökat utsläpp av växthusgaser mest av alla sedan 1990

Techcrunch uppmärksammar en ny mashup med Google Maps: växthusgasutsläpp globalt. Här kan man se hur mycket växthusgaser olika länder släppt ut sedan 1990.

Värst av alla (störst ökning) är… Sverige!

Värt att notera i topplistan, som alltså leds av miljöbusen Sverige, är att det är de europeiska öststaterna som sänkt sina utsläpp mest. Tänk vad lite modern teknologi och tillväxt kan åstadkomma.

Greenhouse gas

Det är tyvärr bara 42 länder med i listan, t.ex. saknas Kina och Indien.

Uppdaterat: FNs siffror verkar ha varit fel. Mer hos Kullin.

Ang. Grön ideologi – Riktningar och rop

Vad är miljöpolitik om tjugo år och hur ser relationen då ut mellan forskning och politik, undrar Joakim Lundblad i veckans skifte.

Framförallt lär miljöfrågan alltmer ”mainsteamifieras”, den blir bredare och kommer att täcka in fler fördjupningsområden. Om grönt är det nya svarta och alla har minst ett grönt plagg i garderoben så är det inte självklart att det finns plats för ett parti som fokuserar på miljön. Alla partier är miljöpartier och olikheterna i åskådning mellan de individer som engagerade sig i miljörörelsen kommer troligen att vara större än likheterna. De samexisterar och jag tror det finns plats för de olika alternativen som Joakim radar upp i Valet mellan problem och mål.

Relationen forskning och politik är inte oberoende av media. Vi kan se media utvecklas i olika riktningar. Å ena sidan mer realtid, direktrapportering från privatpersoner som var på plats, bloggande och twittrande. Det lär bli fler alarmerande rapporter från naturkatastrofer och annat. Å andra sidan sker en utveckling av media mot fördjupningar och featurematerial. Här kommer forskningsresultaten att få plats.

En annan aktör, förutom media, som kommer att påverka relationen mellan forskning och politik är näringslivet. Det kan ta ett samhällsansvar, eller arbeta med lobbying för att påverka. Miljöpolitiken kommer såklart också att påverkas av globaliseringen och hur EU utvecklas.

Earth hour: släck inget ljus

Earth hour är ett initiativ av WWF, Världsnaturfonden. Ni har säkert inte missat det. Aftonbladet m.fl. kör en stor kampanj där de uppmanar folk att släcka ljuset en timme ikväll (förvånansvärt tomt på DN.se dock, de brukar annars inte missa chansen att skriva om klimatet). Anledningen sägs vara att vi ska rädda miljön.

Uppfattningen att vi räddar miljön genom att göra det sämre för oss människor kommer från den socialekologiska miljörörelsen. Ett annat exempel är ”overshoot day” som inträffar någon gång på hösten och sägs vara den dag på året då mänskligheten förbrukat sin andel av jordens resurser. Resten av året är vi alltså parasiter, en cancersvulst, ett skadedjur.

Vad man glömmer att nämna är att om människan levt som man gjorde under jägarsamhället skulle det ha krävts 85 jordklot för att försörja 6 miljarder människor. Tack vare en fantastisk teknisk utveckling lever vi idag längre och friskare liv än någonsin (medellivslängden globalt är otroliga 65 år, 10 år längre än den var i Sverige när pensionsåldern på just 65 år infördes).

Det är tack vare elektriciteten och annan teknik vi kan leva så pass många på denna planet och det är tack vare tekniken vi kan bli ännu fler. Vi borde hylla ljuset istället för att släcka ned det. En miljard människor lever fortfarande i extrem fattigdom och skulle få ett otroligt mycket bättre liv om de fick tillgång till billig och ren energi.

Att släcka ljuset ikväll är att säga ”jag tycker människan är en parasit, jag vill att vi ska föra utvecklingen tillbaka, jordklotet har inte möjlighet att försörja oss människor, vi borde vara färre än vi är”.

Att släcka ljuset ikväll är att säga att människor inte förtjänar att leva på den här planeten.

Självklart måste vi förbättra sättet vi urvinner energi på. Fossila bränslen tillhör 1900-talet. Det finns mycket kvar att förbättra i världen. Detta gör man dock bäst under en tänd lampa framför en internetuppkopplad dator, tillsammans med andra människor.

Läs även Johannas krönika i kvällsposten i samma ämne. Även Erik Laakso (s) håller ljuset vid liv ikväll.

2013: grön bubbla

Johanna frågar oss om världen 2013. Jag är fortfarande lite utmattad efter 24 hour business camp (ett ämne som förtjänar en egen bloggpost) i slutet av förra veckan och att spana 4 år in i framtiden är svårt så det får bli en kort spaning den här gången.

Så, 2013. Det är många skiften som hinner kulminera och stabilisera sig innan dess. Men vad befinner s

ig i hetluften just då?

Min gissning är att vi kommer att få se en ”grön bubbla” liknande IT-bubblan någon gång runt 2012-2014. Alltså en investeringsbubbla riktad mot miljövänlig teknik. De tidiga symptomen finns där, bl.a. i form av massiva statliga satsningar i svallvågorna av finanskrisen.

Nu är inte bubblor enbart av ondo. Det är nog helt enkelt en fas som måste gås genom. Internet klarade sig rätt fint trots IT-kraschen 2000.

Men nästa konjunkturuppgång är grön. Var så säker.

zp8497586rq
zp8497586rq

Om du inte är med oss så är du emot oss

Klimatfrågan är en av få politiska frågor som behandlar framtiden. Inte bara den omedelbara framtiden, utan resten av seklet. Det gör den extra intressant att följa. Den har dessutom fått civilisationskritiska och teknikfientliga underströmningar vilket ytterligare adderas till dess intressenivå som skiftesfråga.

Medias vinkling på frågan är tydlig. Första meningarna i Dagens Nyheters artikel om en undersökning om svenska folkets inställning till klimathotet:

Är du engagerad i klimatfrågan? Eller är du en av skeptikerna?

Det är tydligen omöjligt att inte vara både och. Låt mig då påminna om den klimatskeptiska gråskalan.

Artikeln fortsätter:

De sansade, som är den största gruppen och utgör 26 procent av svenskarna, präglas av att de har en mer sammansatt bild av klimatfrågan. De pekas i undersökningen ut som möjliga ”ambassadörer” mellan de andra grupperna. Exempelvis mellan de engagerade, som mer styrs av oro och dåligt samvete, och de nyvakna, som inte riktigt vet hur de ska hantera sin nyväckta insikt.

Är det någon mer än än jag som får religiösa associationer till orden som används?

Här är för övrigt en skeptikers tankar om det hela:

”Here’s what’s wrong with that: the science is not valid. There is no Global Warming underway and the science on which the computer projections of weather chaos are based is wrong. Dead wrong.”

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Klimatskeptisk gråskala

Den värsta klimatalarmismen har svalnat, åtminstone tillfälligt. Ibland blossar det dock upp en och annan storm i debatten. Ofta får man då intrycket av att det är en svartvit debatt där man antingen har sett ljuset och förstår problematiken eller anses som en halvtokig skeptiker som vägrar se sanningen.

Så enkelt är det naturligtvis inte.

Man kan vara skeptisk mot att temperaturen över huvud taget ökar.

Man kan vara skeptisk mot att en eventuell temperaturökning beror på människan.

Man kan vara skeptisk mot att skatter och regleringar är rätta sättet att åtgärda en eventuell temperaturökning som människan eventuellt åstadkommit.

Man kan vara skeptisk mot att just temperaturförändringarna skulle vara det viktigaste problemet att lösa för mänskligheten.

Man kan vara skeptisk mot att eventuella temperaturökningar skulle få särskilt negativa konsekvenser. Kyla är nämligen inte heller så bra. Fråga vilken mammut som helst.

Listan kan enkelt göras längre.

Är svartvitifieringen av komplexa frågor en konsekvens av massmediernas jakt på objektivitet? När man följer klimatdebatten på nätet uppvisar den det fulla spektrat av åsikter som spretar på alla möjliga håll. Precis som en debatt ska vara.

På tidningarnas löpsedlar är man däremot mer intresserade av att underbygga sin färdigpaketerade story. Nyanserna försvinner i tryckpressens kvarnar. Grått blir svart.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Tillägg: vill bara understryka att listan av saker man kan vara skeptisk mot ovan inte nödvändigtvis rimmar med mina egna åsikter. Den fungerar enbart som exempel på vidden av synsätt.

Amerikanska bilar får inte säljas i Kina

Anledningen? Ingen bensindriven bil tillverkad i USA når upp till de stränga kinesiska riktlinjerna för miljöfarliga utsläpp.

Om detta kan man läsa i The Toronto Star:

No gasoline-powered car assembled in North America would meet China’s current fuel-efficiency standard.

Artikeln handlar om det stora gröna språnget som Kina genomför. Vidare:

”[…] it is doing far more than Canada, the U.S. or just about any other place to clean up its act. It has begun to impose regulations and targets for car emissions, renewable fuels, carbon storage, forest renewal, energy efficiency and industrial pollution. It’s investing heavily in new technologies, including ”clean” coal and alternative power sources. In many ways it’s putting us to shame.”

På tiden, kanske man kan säga, och Kina gör det heller inte av några andra anledningar än rent självintresse. Man vill som land gå med vinst och tjäna pengar. Dålig miljö är dåliga affärer:

This summer’s Olympics provided an immediate jolt. China doesn’t want foul air to spoil its coming-out extravaganza.

On top of that, pollution is taking a terrible health toll: It’s among the country’s leading causes of death. Climate change threatens to eliminate glaciers on the Tibetan Plateau that are the major source of water for China and much of Asia. Freak storms have unleashed death and economic destruction.

The car efficiency standards were inspired by looming fuel shortages and the soaring price of oil, which China must import.

Detta, om något, visar hur viktigt det är att fortsätta sträva mot öppenhet och att idka handel med fattigare länder. Bara så kan de ha råd att rena utsläpp och skapa en bättre närmiljö, vilket också gynnar planeten som helhet.

Klimatforskaren Erland Källén berättar om mängder av svart sot som släpps ut från utvecklingsländer där mat ofta lagas över en öppen eld:

I industriländerna har man kommit tillrätta med en del av de här utsläppen med ny teknik. Idag kommer den största delen av de svarta kolpartiklarna från u-länder, där man ofta lagar mat över öppen eld och värmer upp sina hus med ved eller kol, utan att ha något partikelfilter i skorstenen.

Kolpartiklarna kan spela en mycket stor roll vad gäller uppvärmningen av planeten:

Utsläpp av svarta kolpartiklar har en betydligt större effekt på uppvärmningen av klimatet än vad forskare hittills har trott, visar en ny studie. Bland annat kan partikelutsläppen vara en starkt bidragande orsak till att glaciärerna i Himalaya smälter, säger Erland Källén, klimatforskare vid Stockholms Universitet.

Låt se här nu… Kina är en grön förebild och det kan vara de fattigaste av fattiga som orsakar den globala värmehöjningen när de eldar för att laga mat eller hålla sig varma (tänk på det nästa gång någon ber dig släcka ljuset för att rädda världen). I båda fallen är det handel, välstånd, kapitalism och teknisk utveckling som är vägen framåt.

Lite gammalt hederligt egenintresse verkar heller inte skada.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,