OK, så föll domen i Pirate Bay målet. Kanske med förvåning över domen. Jag tippar att när domen överklagas så kommer straffet att sänkas i nästa instans.
Nu kanske den politiska debatten om upphovsrätten kan börja på riktigt? Tidigare behandlade jag att frågan inte går att lösa helt med nya betalningsmodeller och affärsmodeller
Det skulle behövas en mycket bättre debatt om upphovsrättens betydelse och vad som skall åstadkommas med den. Här behövs en översikt som både är realistisk och visionär. Visst, det finns många internationella avtal som Sverige och Europa måste förhålla sig till, men utrymmet är ändå stort för politiken att röra sig på.
Journalisten och författaren Anders Rydell påpekar i Wired
Rydell: I think it’s a huge credibility problem for the record companies that their spokesmen almost always are lawyers. At least in Sweden, they’re up against non-profit pirates driven by ideological beliefs. The lawyers are professionals; they speak on their clients’ behalf and get paid for doing so. In an argument, the pirates always win the credibility contest. But I think we’re missing out on an important aspect: The copyright holders need to start arguing their case.
Piratpartiet spås vinna på domen, med Pirate Bay som martyrer. Kanske det. Förhoppningsvis sätter den också igång en ideologisk debatt inom partiet bortom ett motstånd mot dagens upphovsrätt. Vad är det för informationssamhälle som piraterna vill bygga? Där räcker det nog inte bara med att sikta på vågmästarställningar.
Så låt oss se positivt på tiden efter Pirate Bay domen. Nu kan debatten om upphovsrätten vitaliseras.
SvD 1 2 3 4, DN 1 2 3, SydSv 1 2 3 4, AB, Exp 1 2 3, Resume, VA, Dagbladet, VG.
Liberaler brukar inte ha något idealsamhälle som man strävar mot, utan koncentrerar hellre sig på de principer som som skall vara vägledande för samhället såsom yttrandefrihet, äganderätt, personlig frihet osv. Man anser oftast att ett samhälle som upprätthåller dessa principer är ett gott samhälle.
Piratpartiet arbetar i samma anda när det gäller informationssamhället. Det som är viktigt är att frihet att sprida och ta emot information, icke-censur och skydd för den personliga integriteten.
Piratpartiet vill se till så att infrastrukturen och friheten att använda den finns där.
Vilket innehåll som sedan skapar framtidens informationssamhälle, det är upp till folket.
Det knepiga med liberala värdegrunder i allmänhet och piratpartiet i synnerhet är att det inte är omedelbart uppenbart för folk att de inte har, eller är på väg att förlora en sådan valfrihet.
Kort sagt, det kan inte sägas vara upp till folket om inte folket vet att valet existerar.
Om fler kunde få en klarare bild av läget och en korrelation till sin egna högst konkreta tillvaro skulle de troligtvis vara lättare att engagera. Det hela förenklas ju inte av att en ansenlig del av den politik som påverkar informationssamhällets framtid bedrivs i Bryssel, vilket till den redan abstrakta problematiken adderar avstånd och en överdos byråkrati.
Men hur konkretiserar man konflikten, problemen och valmöjligheten så att de blir riktiga och realistiska för folk? Vilken bild och vilket scenario gör allt detta verkligt? Det är en viktig och ännu så länge – så vitt jag vet i varje fall – obesvarad fråga.
::J