3,2 miljoner svenskar delade den här synen häromdagen. Bild av bjornolsson.
Jultraditionen med Kalle Anka och hans vänner på julafton måste tillhöra en av de mer underliga i vårt rike.
Som med alla traditioner föddes den i en speciell kontext. För oss som var barn på 70- och 80-talet när TVn var väletablerad i vardagsrummets centrum men kabel- och satellitutbudet ännu inte spridit sig så var de tecknade filmerna med Musse Pigg, Långben och övriga en av årets höjdpunkter. Barnprogrammen på den här tiden bestod annars av tjeckiska dockfilmer, underliga mimare med bananböjelser och Staffan Westerbergs strumpor.
Kalle Ankas julafton var något annat. Det var inte bara tecknad film, det var riktig tecknad film. Från Disney!
Idag är det svårt att förstå hur exotiskt detta var i 80-talets Sverige. Vi som var barn då var svältfödda på tecknad film och sög i oss allt som var animerat med hull och hår. T.o.m. pausprogrammet Linus på linjen var lockande.
Inte konstigt då att dagens 30-plussare ser på Kalle Ankas julafton som ett heligt ögonblick i julfirandet. Det är nostalgi-TV till en tid då det fanns två TV-kanaler, hela familjen såg på TV samtidigt och det statliga TV-bolaget bjöd oss på tecknad underhållning av världsklass en hel timme om året! Det gällde verkligen att suga märgen ur den timmen så gott man kunde. Till och med julklapparna fick vänta på att Robin Hood och tjuren Ferdinand gjort sitt. Det var ett magiskt ögonblick.
Detta var knappt 20 år sedan.
20 år sedan!
Det har onekligen skett ett antal skiften sedan dess.
Dagens barn kan avnjuta ett enormt utbud pedagogiska och välgjorda program eller TV-spel från världens alla håll. Kalle Ankas magi har falnat. Statens kontroll över vår mediakonsumtion minskat. Vi kan titta på hur mycket tecknad film vi vill.
Men historien slutar inte där.
I Storbritannien förbereds nu ett förslag för total censur av internet. Endast av myndigheterna godkända sidor ska släppas genom.
När nu det fria internet står under direkt attack från regeringar världen runt, inklusive vår egen, är det ack så viktigt att komma ihåg hur politikerna bygger sin egen maktbas på kontrollen av media.
Bengt K Johansson (s), public service-utredningens ordföranden, uttrycker det tydligt och utan att skämmas:
Den parlamentariska utredningens ordförande, exministern Bengt K Johansson (s), tycker att det är ett problem att människor i allt större utsträckning tar del av mer varierade mediekällor:
– Det ar ett problem eftersom vi behöver en gemensam grund för att vara en nation, säger Bengt K Johansson.
Läs gärna det där citatet ett par gånger och inse hur lyckliga vi ska vara som kan avnjuta internets enorma utbud av information och underhållning utan inskränkningar. Det är en frihet vi aldrig får ta för given.
Förresten: grattis till Disney som får betalt för att visa reklam för sin senaste storfilm för 3,2 miljoner människor de sista 5 minuterna av programmet. ”Public service at your service.”
Läs även andra bloggares åsikter om svt, julafton, media, disney, kalle anke, public service, politik, fra, ipred, frihet, politik
Uppdaterat: Anders Mildner har gjort en liknande observation:
Genom att hålla svenskarna borta från den enorma produktionen av tecknade barnfilmer skapades en tradition som satte sig så hårt i folksjälen att julprogrammet fortfarande är ett av Svt:s mest populära.
”Jultraditionen med Kalle Anka och hans vänner på julafton måste tillhöra en av de mer underliga i vårt rike.”
Tillhör traditionen en underlig? En underlig vadå?
Förmodligen menar du att traditionen ÄR en av de mer underliga i vårt rike. Eller att den tillhör DE mer underliga. Och om det kan jag väl hålla med dig.
Tycker det en bra artikel och jag måste hålla med om det du skriver. Dock så tycker jag att kopplingen mellan Kalle Anka önskar God Jul och nätcensur var lite svag. Jag var tvungen att läsa artikeln 2 gången innan jag hitta den 😉
”Kalle Ankas magi har falnat. Statens kontroll över vår mediakonsumtion minskat. Vi kan titta på hur mycket tecknad film vi vill.”
Skulle inte säga att magin har falnat. Den är fortfarande speciell. Kanske vi inte ser lika mycket på den för att teknologin har gått framåt eller att vi helt enkelt har börjat tröttna på samma film. Behöver inte vara för att vi har sån liten censur i landet, och speciellt inte med att vi har liten censur på internet i landet.
Men det är onekligen sant att censur/frihet på internet är en viktig fråga som de flesta verkar skita i.
Lars Holmqvist: kopplingen ligger i statens vilja att kontrollera vad vi tittar på eller använder internet (fria medier) till. Kanske inte var helt uppenbar.
På 80-talet ville ledande socialdemokrater förbjuda parabolantenner. Antagligen av samma anledning som Bengt K Johansson så skamlöst hänvisar till: för att kunna bli en homogen och kontrollerbar nationalstat måste alla medborgare påverkas av samma mediautbud.
Alla politiker som ägnar sig åt social ingenjörskonst i någon form lockas av ett kontrollerat internet. I Sverige är detta som bekant de flesta.
Att magin med Kalle falnat är uppenbart för alla som firar julafton med små barn. 🙂
Tyckte kopplingen var helt uppenbar. Dessutom läste jag ”Det ar ett problem eftersom vi behöver en gemensam grund för att vara en nation” som ”Hur får man alla människor att dansa i takt till ens pipa om de kan leta fram information och själva?” vilket gav mig lite diktaturvibbar.
Minns du även hur folktomt det blev när Dallas var på? Lite läskigt hur TV verkligen kunde styra folk svältfödda på just TV.