Från Gordon Gekko till en ny finanssektor

Går det att bygga om finanssystemet och ändra incitamenten med en ny arkitektur? We rebuild finance?

Det var mycket som hände på 1980-talet. Berlinmuren föll, benvärmare blev på modet och finansmarknaden gick upp till en helt annan nivå. Då skedde handeln bokstavligen på börsgolvet med att finansvalpar sprang fram och tillbaka med värdepapper.

Det var Gordon Gekko som var mannen för dagen på Wall Street:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=9azUOjfbJ4Q]

Bank- och finans var en ganska liten värld, som bestod av några tätt sammanvävda personer. Skyddet mot flockmentalitet hette långa kontakter mellan aktörerna inom ramen för konservativa institutioner. Storsparare var viktiga kunder, småspararna var just småsparare. Filmen Wall Street utspelade sig i en tid då detta höll på att luckras upp.

Dagens finansvärld är en koloss i jämförelse, fast kapitalet är mer opersonligt. Skyddet från den trygga institutionen är borta.

När jag går ner på banken så känns det lite 80-tal. Den ensamma kassörskan har inte stora axelvaddar, men produkter och strukturer är sig ganska lika. Banken frå

n 80-talet har bara flyttat ut på nätet. Det är jag som kund som får göra bankens administrativa arbete, men det är ett 80-tals jobb jag gör på internet.

Kanske dags för ett hack? Genomföra en strukturrationalisering för ett mer hållbart finanssystem, anpassat till samhällets komplexitet och krav på långsiktighet?

Google har möjligheten. De kopplar samman fler sparare och företag än världens börser. IT-branschen är globalt på några tusen miljarder kronor men värdet på att rädda finansmarknaden med krispaketet från amerikanska staten låg ju på tiotusentals miljarder kronor. Det ser ut som om det finns pengar att hämta här.

Det har sagts länge nu att vår ekonomi består av information, ettor och nollor. Där trivs väl Google som fisken i vattnet, marknaden är ju en sorts sökmotor? Det ger bättre chanser till transparens än Finansinspektionen.

Google Finance och andra tjänster på internet visar att det ligger något i att sänka transaktionskostnaderna, att öppna informationen, kategorisera och sammanställa den så att småsparare förstår. Transaktionskostnader är ju vad finansinstitutioner handlar om.

Intressant

zp8497586rq

Veckans skifte: den nya ekonomin


”Mom. I’m scared.” Foto av h.koppdelaney

Wow. Vilken vecka. Vilken helg. Vilken måndag!

Skiften.se är en blogg om förändringar i samhället pådrivna av teknikens utveckling, globaliseringen och människans vilja till förbättring. Men, vad vi betraktar just nu är ett skifte som kommer att ha minst lika stort inflytande på människors liv de kommande åren som den tekniska utvecklingen.

Det globala finansiella systemet befinner sig mitt i en hjärtattack.

Hjärtattacker får man efter alldeles för god tillgång på sådant som smakar gott för stunden men är dåligt för dig i längden. För de finansiella systemen har detta varit billiga krediter. Risk har varit för billigt.

När jag för några veckor sedan skrev:

Hösten kommer att bli mycket besvärlig […]. USAs ekonomi kommer att gå på knäna i januari. Förmodligen har ett antal banker tvingats slå igen med mycket allvarliga konsekvenser för ekonomin som följd.

…så trodde jag faktiskt inte det skulle bli så här illa.

Nu höjs röster ”mot kapitalismen”, mot nyliberalismen, men den mest marknadsliberala senatorn kongressledamoten av dem alla, Ron Paul, kan med högt huvud hålla följande anförande, starkt kritiskt mot $700 miljarders-bailouten:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=YBVB1Uc0nko&hl=en&fs=1]

Nåväl. Andra får debattera de kortsiktiga konsekvenserna av måndagens nej i representanthuset. Den här bloggens uppgift är att blicka framåt. Att försöka finna de där lite större rörelserna, som inte alltid är uppenbara i bruset uppe vid ytan. Därför vill jag lyfta fram den nya ekonomin som veckans skifte.

Vad händer när dammet lagt sig? När blodet som forsar på gatorna (för att tala i finansiella termer) har stelnat?

Vilken värld kommer vi att vakna upp i när den här mardrömmen är över?

Den frågan får utgöra veckans skifte. Själv saknar jag just nu svar.

Uppdaterat: Hur ser morgondagens banker ut? Ökad transparens, enklare att använda och definitivt webbaserade. Mint.com är ett exempel. Färre anställda kan man nog också rätt säkert lägga till listan.

Uppdaterat 2: Expressens ledare om skiftet:

Det är nu inte bara föredettingar till ministrar som beskriver finanskrisen i USA som en vändpunkt. ”Det här innebär politikens renässans”, jublar vänsterinriktade Dagens Arena. ”Vi lever i slutet av en epok”, utropar Aftonbladet. Och statsvetaren Bo Rothstein skyller finanskrisen på att USA saknar ett välfärdssystem av nordiskt snitt.

Uppdaterat 3: Ett skifte som tydligen skett är att fler studenter sökt sig till IT istället för finans:

Av samma uppfattning är John Gallaugher, som är professor i data- och systemvetenskap på affärsskolan Carroll School of Management, på Boston College. Han har redan sett ett skifte i studenternas intressen och studieval:

– Studenterna både säger och skriver på våra kursforum att de vill gå kurser inom finansområdet, både på grund av ett intresse för it- och som en följd av oro över chanserna att få jobb i finanssektorn i framtiden, säger han.

Uppdaterat 4: En sorglig film, ett nyhetsinslag, från kreditkrossens spår i Kalifornien. Filmen ger en tydlig bild av att detta inte är en vanlig konjunkturnedgång. Vi kommer att få leva med konsekvenserna av kreditkrossen ett bra tag.

Därför förtjänar skiftet epitet Den Nya Ekonomin.

Uppdaterat 5: Det här är den första artikeln jag läser i svensk massmedia om risken för devalvering i Baltikum. En risk som förmodligen är betydligt mer påtaglig och konkret för svenska banker än kreditkrossen på Wall Street. Första gången jag läste om det här problemet var i juli när den här bloggposten dök upp någonstans i mitt bloggflöde (läs inte om du vill sova gott om nätterna).

Det kan alltså knappast vara något okänt för svenska ekonomijournalister. Eller? När jag läser den svenska nyhetsfloran kan man inte släppa känslan av att man inte riktigt får reda på allt. Att det finns någon dolt under ytan som inte bör komma ut p.g.a. risken för total panik. Kan också vara så att de s.k. experterna helt enkelt inte vet men då undrar jag varför jag ska lita på dem.

Som vanligt gäller det alltså att leta i bloggosfären om man vill få de ärliga och raka åsikterna. Det är inte alltid webbmolnet har rätt men för det mesta finns en inbyggd kontrollmekanism som faktiskt till stor del saknas i gammelmedia. Det gäller bara att läsa allt på ett kritiskt sätt.

Det finns en trend mot ökad transparens som jag hoppas och tror blir förstärkt av den här krisen. Det gäller inte bara mot banker och politiker utan även mot journalister – och självklart bloggare.

Uppdaterat 6: Magnus Lindqvist skriver om 10 skiften som krisen för med sig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,