läkemedel

Vår sjuka framtid

Under det gångna decenniet upplevde vi ett skifte i rädslan för pandemier, sådana rädslor för sjukdomar kan ge stora förändringar av samhället och vardagslivet.

HIV/ AIDS var den första postmo

derna epidemin på 80-talet, där inte fanns en bot i den antibiotika som läkarkåren fått så stor förtröstan för. På 90-talet var Ebola den fruktade sjukdomen, men bara för att en sjukdom är smittsam behöver den inte få en omfattande epidemi.

De senaste åren har infektionssjukdomar blivit alltmer uppmärksammade. Rädslan för SARS, fågelinfluensa och svininfluensa samspelar med vår uppfattning om globaliseringen, som HIV/AIDS gjorde med uppfattningarna kring sexualiteten.

Dan Jönsson på DN Kultur tar upp experters kopplingar till läkemedelsindustrin, förändringar av begreppet pandemi. Det finns redan konspirationsteorier om att läkemedelsföretagen påverkat representanter inom det internationella sjukvårdssystemet så massvaccineringarna inleddes. Snarare så kommer vi att få kännas vid fler globala pandemier, människors internationella rörelsemönster, närheten till djur och mer avancerade varningssystem kommer att bärga för det.

WHO böjer sig för mäktiga intressen, Dan Jönsson anser att då måste vi stärka FN-systemet ännu mer. I förlängningen anar jag att Dan Jönsson vill se att WHO bedriver en forskningsverksamhet helt skild från läkemedelsföretag och förmodligen även nationella hälsovårdsmyndigheter. En sådan forskning är vad WHO alltmer ägnar sig åt, särskilt med infoveillance. Men kan inte intressenternas makt bero på just smittskyddets centralisering till ett fåtal internationella organ?

Skiftet består i att vi kommer att få lära oss att leva med olika former av globala smittor. Den nya mexikanska influensan blev inte så hemsk som förutspått, men det betyder inte att den är ofarlig för individer- precis som de gamla influensorna var. Frågan är hur vi kommer att tackla skiftet? Får vi fler överstatliga organisationer, som visat sin bräcklighet inför globala och komplexa problem. Eller får vi en ny typ av samordnade lokala initiativ, som kanske inte blir tillräckligt starka för att få genomslag?

Intressant

Valfrihet ger hälsa

En sak jag är stolt över, är att ha gett ut Bart Maddens bok Fler valmöjligheter ger bättre hälsa på svenska.

Det är en bok som beskriver ett spännande skifte inom medicinen. Madden beskriver hur vi i dag kan börja att överväga risker hos läkemedel på ett mer konstruktivt sätt. Dagens mycket stela godkännandeprocesser innebär problem för läkemedel att komma ut till patienterna, vi ser dock inte det lidande det innebär att inte få tillgång läkemedel lika tydligt som när någon drabbas av att ett skadligt läkemedel godkänts.

Därför har vi i dag en stel process som innebär ”allt eller inget” modellen. Antingen får läkemedelsföretagen sitt medel godkänt, eller så är det bara att gå tillbaka till ruta ett och förlora pengar. Det ger en långt mer konservativ läkemedelsbransch än den skulle behöva vara. Jag och Bart skrev nyligen om några av fördelarna med en mer flexibel godkännandeprocess.

Vi är på väg in i en motsägelsefull situation, där de tekniska möjligheterna ökar i snabbare takt, men förmågan att implementera dem i den nuvarande sjukvården är konstant eller till och med avtagande. IT i vården och biotekniken har stora möjligheter att förbättra mångas livskvalitet, men strikt reglerade och stela sjukvårdssystem är långsamma med att ta till sig dem. Ibland beror det på att regelverket blir osäkert var innovationerna hör hemma, är till exempel vävnadsodling ett läkemedel, ett transplantat, ett verktyg eller något annat. Ibland är det regulatoriska problem (som i kritiken av pipeline ovan) eller organisatoriska som hur kedjan mellan diagnos och behandling för medicinsk 3D- visualisering, nätverkad e-hälsa och multidisciplinära läkarteam.

Några av dessa skiften beskrev jag, Anders Sandberg och Alexander Sanchez i rapporten Tekniken befriar kroppen som kan laddas ned från Health Consumer Powerhouse hemsida.

Hur vi förbereder oss för skiften gör stor skillnad. Kanske slår cyberkirurgin igenom, kanske får vi som patienter äganderätten till vår elektroniska journal, kanske blir vi fria att välja experimentella läkemedel som Bart Madden föreslår. Om skiftet har varit medvetet och har underbyggts, så antas förändringarna också bättre. Sedan spelar det förstås roll för oss som enskilda när vi får våra behandlingar. Det spelar inte så stor roll att få den botande behandlingen först om åtta år då den godkänts och implementerats, om man behöver den nu för att överleva.

Evig kärlek på burk

Det har varit mycket hjärna här på bloggen, men nu är det dags för lite hjärta.

Julian Savulescu och Anders Sandberg undersöker i Neuroenhancement of Love and Marriage: The Chemicals Between Us hur man kan använda neurofarmakologin för att förbättra kärleken och i vilka sammanhang det skulle vara en bra idé.

Vår biologi kring kärlek och förhållanden utvecklades under mycket annorlunda omständigheter än dagens. Oftast så höll inte förhållanden i årtionden, av det enkla skälet att partnern dog relativt tidigt. Savulescu och Sandberg diskuterar därför modifieringar parbildningssystemet och återskapa de neurokemiska förhållandena vid första förälskelsen.

Det är utmanande, då vår bild av kärleken är kopplad till en uppfattning av autenticitet. Men neurokemin gläntar faktiskt på dörren att vi själva kan välja och planera vår responser inför en partner.

Är lycka i pillerform välförtjänt?

När är det välförtjänt att uppleva något? Ett kontroversiellt svar skulle vara att inte göra en distinktion mellan en upplevelse, en lärdom eller en känsla man fått via ett piller.

Vad skulle effekterna bli i samhället av att förändringar hos individer skedde snabbt genom mediciner, istället för gradvis som i dag?

Anders Sandberg tacklar neurosamhället i en läsvärd text

The standard assumption most people make is that anything achieved through a quick remedy is not going to be ”real” or as worthwhile as when achieved through hard work. But a pill that stimulates the pleasure system certainly produces real pleasure, and a memory enhancer will help laying down memories more strongly. The authenticity of their effects depend on how they link up with the rest of the person: their past, their desires, their activities etc.