Veckans skifte: Digital kopiering av ettor och nollor

Delar av alliansen kan tänka sig att låta IPRED-direktivets sanktioner om att låta upphovsrättsinnehavara samla ip-adresser begränsas till den kopiering som sker i kommersiell skala. Gott så, troligen kommer det göra lagen ännu mera tandlös. Oavsett vad man tycker om fildelning i sig är de delar i IPRED-direktivet som rör internetoperatörer, upphovsrättsinnehavare och ip-adresser mer eller mindre rättsosäkra och lämnar befogenheter till organisationer som i andra fall är förbehållna polisväsendet.

Debatten kring fildelning, eller digital kopiering av upphovsrättskyddade verk, som är en mer korrekt benämning, har länge stampat på en och samma punkt. I ena änden finns piratpartister, libertarianer som ser upphovsrätten som en inskränkning i äganderätten, och socialister som vill ha fri kultur till alla och skicka notan till staten. I andra ändan finns flera av de stora upphovsrättsorganisationerna som svenska Antipiratbyrån och Ifpi tillsammans med liberaler som menar att kopieringen är ett brott mot äganderätten och lika med stöld, och socialister som vill värna om kulturarbetarnas levebröd.

Om man släpper den diskussionen om rätt och fel, och i stället tittar på möjligheterna, finns det då sådana? Den digitala kopieringen kommer inte gå att stoppa så länge tekniken tillåts utvecklas, och kanske är själva grunden för en digital fil att den också går att multiplicera i ett oändligt antal utan att originalet skadas av det.

I dagsläget finns det flera kommersiella aktörer som tjänat på att deras digitala varor har kopierats utan tillstånd. Bildbehandlingsjätten Photoshop hade säkerligen inte varit lika marknadsledande i dag om alla som lärt sig det också hade betalat de dryga tusenlappar programvaran kostar. Skivbolagen under The Swedish Model använder fildelning i sin affärsmodel och motsätter sig lagstiftning som reglerar marknaden ytterligare.

Med visst lagstöd emot fri digital kopiering går utvecklingen till gynnasamma affärsmodeller för immateriella verk fortfarande långsamt. Lite har hänt. Spotify är bara i betastadie men har redan fått fantastiska recensioner, och Youtube har tecknat avtal om att visa långfilmer och gamla tv-serier. Kanske närmar vi oss en tid då mer och mer kultur finns tillgängligt gratis online i de stora bibliotek som byggs upp, och hårddisklagring och dvd/skivsamlingar tappar i betydelse.

Youtube finansieras av annonser, Spotify av annonser och abonnemang. På spelsidan är word of warcraft fortfarande en fantastisk ekonomisk succé med miljoner som betalar månadsabonnemang. Om framtiden lyckas acceptera fri kopiering av digitala filer istället för att reglera marknaden med kopierngsbegränsningar, hur kommer affärsmodellerna se ut? Är det samlarprylar eller abonnemangsavgifter som är lösningen? Reklamfinansiering, IRL-upplevelser (som konserter eller biobesök), filantropi, bredbandskatter, eller är det någonting helt annat som kommer öppna våra plånböcker för immateriella verk i framtiden?

12 reaktioner på ”Veckans skifte: Digital kopiering av ettor och nollor

  1. Det har för mig alltid varit en gåta med alla dessa tvärsäkra påståenden utan någon grund i fakta från upphovsrättsivrarna. – Alla politiska partier som stödjer IPRED vill alltid hänvisa till att de gör det för att värna upphovsmännen – Det märkliga är dock att inget parti någonsin har presenterat några rapporter och/eller forskningsresultat som kan stödja åsikten att den ”illegala fildelningen”:
    a) skadra samhället eller är ett hot mot det
    b) skadar upphovsmän ekonomisk eller på annat sätt
    c) utarmar kulturen
    d) skadar filmindustrin eller biografbeståndet
    c) skapar anarki
    På vilka grunder baserar dessa politiska partier sin övertygelse att IPRED är en nödvändighet egentligen?

    När det gäller upphovsmän – så är det också anmärkningsvärd att dessa aldrig har protesterat under organiserade former själva – varken här eller utomlands. – Deras tystnad och frånvaron av en samlad proteströrelse talar för sig själv – de lider inte av den ”illegala fildelningen” och majoriteten tjänar antagligen på det.

    En annan sak – hur kan det komma sig att exemelvis upphovsmän som har lagt av (ABBA – Roxette) eller är avlidna (Gärdestad – Skogman) och vars verk har varit fritt tillgängliga genom fildelningsnätverken – fortfarande drar in stora pengar till sina resp rättighetsinnehavare – och att en sajt som Amazon fortfarande finner det lönsamt att sälja deras verk? – Enligt den logik från dom som kritiserar den ”illegala fildelningen” borde försäljningen ligga nära noll och även successfulla och aktuella upphovsmän vars verk fildelas mycket borde inte samtidigt liga högt vad gäller försäljningssiffrorna

  2. Hur kan originalet inte komma till skada rent ekonomiskt om den förökas genom ren kopiering för att spridas fritt utan inkomst för denna originalprodukt.Om jag gör en film med några hundra personer som livnär sig på vad denna film drar in rent ekonomiskt för att få mat på bordet hur gör de då detta om de inte får betalt för dessa kopieringar.Var snäll att slopa tramsprat som reklam pengar mm för det är rent hokus pokus samt att ingen tar skada av detta som är samma hokus pokus.Varför pågår annars debatten … nisse som kanske la ner några mille på sin film tycker säkert det är himla roligt att den sprids utan att han tjänar en krona på denna vilket jag nu har enormt svårt att tro på.Detsamma gäller dessa eviga småbarnssvar om att branschen ju ändå går bra så varför kan vi på nätet inte fortsätta att få slippa betala vad vi laddar ner när uppenbart ingen vill hitta en lösning där alla kan tjäna på affären.

  3. Hmmm… – Johanna – Måhända skulle en hel del frågetecken kunna rätas ut en aning – ifall det tänkta/skrivna här – fick vara med som värderingsunderlag på ett hörn också, kanske… ❓

  4. Pelle: Vad förlorar filmens producent på att jag laddar ner och ser filmen då? Jag har ändå inte tänkt köpa nån film. Då sitter jag hellre och stirrar in i betongväggen i en och en halv timme än att betala 179kr för något som kan vara värdelöst. Det är större chans att han tjänar pengar ifall jag ser filmen, rekommenderar den till kompisar (ifall den är sevärd) och skriver kommentarer t.ex på IMDB. En känd film säljer givetvis mer än en okänd.

  5. Är industrispionage OK? Det skadar inte originalet. Med den nivån på moralen borde du kunna öppna valfri teknisk produkt, kopiera ingående program och starta tillverkning av kopior.

    Vad sägs om att skapa en ny digital tidning där man systematiskt samlar in senaste nytt från populära nyhetssajter och presenterar det utan reklam. Eller kanske med egen reklam: själv vill man så klart ha ersättning för sitt arbete.

    Kanske är det dags att omvärdera de spioner som dömts under åren. De tog bara betalt för att sälja kopior av ritningar men gjorde aldrig någon åverkan på originalen. Helt OK?

  6. Vadå upphovsrätt? Vad är upphov? Utsläppsrätt borde vara rättare! Hela den mänskliga hjärnan är som ett helt jordklot. Där finns olika sorters kommunikation, transportsystem, tillflöde och avflöde, kemiska enheter och miljontals olika processer av olika slag som samverkar på ett sätt som vi människor aldrig kommer att förstå! På detta huvudklot som är vårt gemensamma arv vill nu någon ha upphovsrätt. Åhh! – vad högmodigt och direkt egoistiskt glyttigt. Det borde väl snarare vara så att det skulle vara en stor förmån att få släppa ut digitalt flöde i vårt gemensamma nätmedvetande. Kanske tom att betala för det! Ungefär som utsläppsrätter för koldioxid.

  7. Undrar varför företagen bitchar om ATT deras verk kan kopieras, och att det sedan ska lagstadgas för att de givit ut ett medium som någon knäckt kopieringsskyddet på!!?

    Då är det väl bättre om de tar fram ett nytt medium som INTE kan användas i datorer som är högkrypterat och förbättrat som t.ex. kopieringsskyddet som finns i DVD-spelare som gör att det inte går att spela upp en originalfilm genom t.ex. en videobandspelare till TV:n? Sen alla musik och filmspelare borde även de krypteras så att enheterna har en kodare/avkodare så inget kan spelas in via analogt medium (T.ex. TV-inkort och / eller ljudkort).

    Spel, program, operativsystem mfl. för PC borde kunna krypteras och ett särskilt medium för dessa borde kunna tas fram där man måste plugga in t.ex. ett sk. Cartridge (Ungefär som gamla 8-bitars Nintendo, fast lämpligen mindre), och på såvis förhindra kopiering om hela operativsystemet från grunden inte accepterade körning från t.ex. en hårddisk.

    Kan de göra så, behöver vi inte fjoll-lagar pga. deras inkompetens, fildelningen skulle minska – Extremt!

    Personligen är jag, tro det eller ej, emot hela konceptet eftersom jag, likt för många skulle sätta käppar i hjulet för mig.

    Men åtminstone skulle privatpersoner slippa dryga böter.
    Då kanske IPRED blev I-FRED istället? *Ironi*

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *