Energi

USA och världen, januari 2009

Johanna ställde frågan i sin skiftespost:

Hur kommer världen se ut, och vad är förutsättningarna, i januari 2009, då USA:s nästa president tillträder på sin post?

En rak och direkt fråga som en framtidstänkare såklart gärna angriper med stor entusiasm.

Låt oss börja lite lättsamt med den tekniska utvecklingen. Gartner publicerar varje år en hype-kurva som kan ge lite vägledning om den närmsta framtiden.

Som synes är bl.a. cloud computing och 3D-printing på uppgång. Återstår att se vad som är det stora samtalsämnet just i januari. Jag hoppas själv få testa en Android-telefon innan året är slut.

Så, raskt över till något mer allvarligt. De pågående konflikterna i världen är lyckligtvis tämligen få.

Rysslands agerande i Georgien signalerar ett skifte inte minst för svensk försvarspolitik. Det är ytterligare en påminnelse om att övergången till ett nytt energisamhälle är av största vikt.

Men om inte konflikten i Georgien eskalerar utom kontroll så är det ändå ekonomin och inget annat som kommer att vara det stora samtalsämnet under hösten. Den uppblåsta fastighetsmarknaden i USA har ännu en bit kvar att falla. Håll ett öga på Case-Shiller-kurvan:

När detta index närmar sig 100 kan man tala om ett normaltillstånd. Dit är det ännu en bit. En ganska bra bit. Hösten kommer att bli mycket besvärlig oavsett vad vissa ekonomijournalister påstår (läs detta istället). USAs ekonomi kommer att gå på knäna i januari. Förmodligen har ett antal banker tvingats slå igen med mycket allvarliga konsekvenser för ekonomin som följd.

Men, med en ny president och bottenkänning på husmarknaden kan amerikanerna äntligen börja skönja ljuset i tunneln. Presidentvalet är ett skifte i sig. Antingen hamnar en afro-amerikan eller en kvinna i Vita Huset.

Bortom lågkonjunkturen skymtar en värld utan finansbubbla och med en världsekonomi på avgiftningskur från oljeberoende. Definitivt något att se fram emot, men lite längre borta än januari 2009.

Uppdaterat: den amerikanske konsumenten kan inte längre finansiera sina inköp med kreditkortet. För den globala ekonomin är detta en gigantisk utmaning och ett enormt skifte som kommer att ge efterskalv långt in i framtiden.

Så här ser amerikanernas låneberg ut:

Som sagt, det blir en skakig höst.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Volkswagen släpper VW 1L – extremt bränslesnål bil

Förra veckans skifte handlade om energi. Då är det värt att nämna Volkswagens konceptbil VW 1L som är på väg ut på marknaden.

Den skulle släppas först 2012 men kommer att finnas på marknaden redan 2010 enligt Volkswagen. 10 mil kommer man på en liter bensin (därav namnet 1L) i bilen som kan husera två personer.

Designen bär tydliga drag av Googie-arkitektur. Väldigt framtidigt. Å lite gulligt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Ang. energi: Solpaneler och koldioxidskatt

För runt tio år sedan, när solpanelerna på bilden sattes upp på den lilla stugan vid en sjö i Smålands djupa skogar, var solenergi någonting man pratade aktivt om som alternativ i energidebatten. Liksom bergvärme var det ett alternativ till vedeldning eller olja. I detta fallet minskade det vedeldningen under sommarhalvåret och står för varmvatten och viss uppvärmning av det lite större huset som ligger jämte den lilla stugan.

I dag nämns inte solenergi lika ofta i energidebatten, trots att det som Erik tidigare skrivit på denna blogg, haft ett pris som varit ständigt sjunkande. Lite intressant är det också att den kristdemokratiske eu-parlamentariken Anders Wijkman kallar solenergi för lösningen på energiproblemen.

Nu är det rätt få stugor i både stad och på landsbygd som har solpaneler på taken, men till skillnad från för tio år sedan, är inte koldioxidkrävande bränslen de enda självklara energikällorna, vare sig för villauppvärmning eller för att ta sig framåt på vägarna. Etanol har blivit en het politisk fråga, och vätedrivna bränsleceller spås bli ersättare till batterier i elektriska produkter.

Trots framsteg, och energiskiften som skymtar kring kröken, är vi fortfarande beroende av fossila bränslen. Det går inte att koldioxidskatta bort landsbygdsbor om man samtidigt vill ha människor som värnar naturen, eller vill undvika att lantluft blir en klassfråga. Med lite mera tillit till både människors förmåga att ta ansvar för sin omvärld, och till teknikens och forskningens förmåga att lösa problem, blir inte energiskiftet lika avlägset.

Energifrågan – slutet av kurvan för industrialismen

Förra veckans skifte handlade om övervakning i ett allt mer automatiserat samhälle. Denna fråga hör till informationsåldern, där trendriktningen är att allt automatiseras – och blir information. Även ditt privatliv.

Informationsåldern befinner sig fortfarande i ett startskede till skillnad från industrialismen som ju i sin kärna var automatiseringen av fysiskt arbete. (En utmärkt och snabbläst bok i ämnet är ”How we got here” av Andy Kessler.)

Oljepriset har rusat i höjden förr men den här gången är det annorlunda. Alternativen börjar bli högst reella och den biltillverkare som saknar el- eller hybridbilar i utbudet om 2-3 år kommer att få det svårt att överleva.

Solenergi är ett av de mest intressanta alternativen och det kan vara värt att känna till att priset för att tillverka solceller är ständigt sjunkande i en prisutveckling som för tankarna till Moore’s lag:

In recent years, global PV production has been increasing at a rate of 50 percent per year, so that accumulated global capacity doubles about every 18 months. The PV Moore’s law states that with every doubling of capacity, PV costs come down by 20 percent. In 2004, installing PV cost about $7 per watt, compared to $1/W for wind, which at that time was beginning to stand on its own feet commercially, Last, year, as recently noted in this blog, average global solar costs had come down to between $4 and $5 per watt, right in line with the PV Moore’s law. Extrapolate those gains out six or seven years, and PV costs will be below $2/W, making photovolatics competitive with 2004 wind.

Den nuvarande oljekrisen är industrialismens sista flämtande andetag. Det är dags att lämna över stafettpinnen till ett nytt slags samhälle. Ett samhälle där energi är miljövänligt, kostnadseffektivt och finns i överflöd. Vi kommer att vara där innan 2020.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Ang. energi: Mer än pengar behövs för framtidens energi

Alexander ger en positiv syn på hur energifrågan kan förbättras, där de enklaste lösningar oftast är de bästa.

Det finns dock djupare problem i produktionen av energi, problem som kan vara kluriga att gå runt.

Energiproduktionen är en viktig del av ett lands infrastruktur. Hur mixen kommer att se ut om om 10-20 år en fråga för intensiv debatt, särskilt när det gäller förnybar energi

Det bästa vore att kunna använda solen, den (med mänskliga mått) outtömliga energikällan. Där behövs inte bara förbättringar av kostnadseffektiviteten när det gäller solceller, men också betydande förbättringar för hur storskalig lagring sker och i distributionen.

Vattenkraften är begränsad till sina geografiska förutsättningar (även om Sverige har älvar kvar att bygga ut) och andra alternativ som vätgas har ännu inte tagits i drift i tillräcklig omfattning (även om vi snart är där)

Vindkraft har fortsatt varit mycket populärt för investeringar i Europa, men investeringar måste göras för att få turbinerna att fungera med högre effektivitet än vad som är möjligt i dag och hur man skall tackla driftstopp, vilket är en orsak till nedgången i entusiasmen i Danmark och Tyskland, de två ledande nationerna. Ett svar på längre sikt kan vara bättre teknik för lagring, som för solenergin, men det faktum att vi hör så lite nytt om det pekar på bristen av livskraftiga lösningar.

Ett annat tillvägagångssätt är att jämna ut utbudet över ett större område. Detta leder oss till en synbar motsättning i det gröna tänkandet! Många entusiaster av förnyelsebar energi vill småskalighet, starkt subventionerade av höga priser och bidrag. Men det stora problemet med ineffektivitet visar snarare att ”bigger is better”.

Blåser det inte på Gotland så blåser det i Galicien, och kan man koppla ihop produktionskapaciteten över ett brett nog område kan man uppnå en tillförlitlig försörjning. OK, det är inte fullt så lätt i praktiken, men principen borde definitivt kunna minska behovet av konventionell standby kapacitet. Fast det skulle kräva kontinentala nät för likström, vilket ger lägre förluster av energi för långa sträckor. Då kan man dessutom läggar dem under vatten utan att ta upp plats på land. Vindkraft till havs är dock dyrare.

Vi har nya utvecklingar när det gäller kärnkraften, med den fjärde generationens kärnkraftsverk och PBMR-reaktorerna, men lösningen ligger främst inom energipolitiken.

Vi kommer att få problem att utveckla de nya lösningarna i Europa med vårt punktskatteberoende, vilket för övrigt kan leda till att problemen med kärnavfall kan gå olösta. Ofta resoneras det som om avveckling av kärnkraften skulle få avfallet att försvinna; men avfallsproblemet blir inte löst genom att avveckla kärnkraften. Det blir löst genom att utveckla den.

Problemet med den politiserade energisektorn är stort, och en lösning är nyckeln till energifrågan. I samband med debatten om att amerikanska ambassadören Michael Wood visade stort intresse för svensk cleantech ifjol men investeringarna inte kom skrev jag i Climate of Opinion (sidan 3-4):

This shows one of the dangers of supporting emerging industries; while the project may actually start to show results, the business environment is undeveloped for a step to the markets.

Markets in emerging technologies need long- sighted and clear rules of conduct in order to develop, with politics interfering no more than absolutely necessary. Instead, the focus has been on environmental value, rather than business value, which has led to overly detailed regulations and quick changes of policy when political fads ebbed or flowed.

Pingat på Intressant.se