Författare: Anna Lundbergh

Ang. Grön ideologi – Riktningar och rop

Vad är miljöpolitik om tjugo år och hur ser relationen då ut mellan forskning och politik, undrar Joakim Lundblad i veckans skifte.

Framförallt lär miljöfrågan alltmer ”mainsteamifieras”, den blir bredare och kommer att täcka in fler fördjupningsområden. Om grönt är det nya svarta och alla har minst ett grönt plagg i garderoben så är det inte självklart att det finns plats för ett parti som fokuserar på miljön. Alla partier är miljöpartier och olikheterna i åskådning mellan de individer som engagerade sig i miljörörelsen kommer troligen att vara större än likheterna. De samexisterar och jag tror det finns plats för de olika alternativen som Joakim radar upp i Valet mellan problem och mål.

Relationen forskning och politik är inte oberoende av media. Vi kan se media utvecklas i olika riktningar. Å ena sidan mer realtid, direktrapportering från privatpersoner som var på plats, bloggande och twittrande. Det lär bli fler alarmerande rapporter från naturkatastrofer och annat. Å andra sidan sker en utveckling av media mot fördjupningar och featurematerial. Här kommer forskningsresultaten att få plats.

En annan aktör, förutom media, som kommer att påverka relationen mellan forskning och politik är näringslivet. Det kan ta ett samhällsansvar, eller arbeta med lobbying för att påverka. Miljöpolitiken kommer såklart också att påverkas av globaliseringen och hur EU utvecklas.

Ang. E-förvaltning

En begreppsdefinition kanske kan vara på sin plats. Inom EU är definitionen av e-förvaltning (e-government) följande:

E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser.

De fem prioriteringsområdena finns här och är e-Inclusion, Effectiveness/Efficiency, High Impact Services, Key Enablers (eID), e-Participation.

Ang e-demokrati

Waldemar Ingdahl tar upp elektronisk förvaltning i veckans skifte och efterlyser bl.a. goda exempel på e-demokrati. ”Är framtidens medborgarskap att vara en hacker? Hur byggs låga trösklar för användare in i systemen?” undrar Waldemar.

Här är ett, mitt, första inlägg i skiftesfrågan.
I Sverige har arbetet med e-förvaltning fokuserat på ökad service till medborgare och företag samt effektiviseringar. E-förvaltning är ett område som hör till Finansdepartementet och därmed är inriktningen given: att säkerställa en effektiv statlig administration. E-demokrati som sådan har kommit i skymundan, utöver vad som kommit upp i servicefrågor såsom medborgardialog, servicekontrakt, användarvänlighet etc.

I kommuner och regioner har det hänt en del. Malmöinitiativet är ett exempel där invånare kan lägga upp förslag på vad de tycker bör göras och samla röster från andra i kommunen för att på så vis lyfta frågan till politikerna. The European Citizens’ Consultation är en liknande plattform på EU-nivå. Internationellt finns det flera NGO:s som ägnar sig åt e-demokrati, t.ex. Involve och Gov2U.

I Estland kan man sedan 2007 rösta över internet i parlamentsvalet.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=QzrceG71eRc]

Mats Odell talar om att ”stärka demokratin och skapa goda förutsättningar för att förädla den information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn”. En viktig grundpelare i den svenska demokratin är offentlighetsprincipen. Den understöds av en effektiv e-förvaltning genom att myndigheternas information, diarier mm publiceras och lagras elektroniskt och därmed är tillgängliga på ett annat sätt än förr. Det finns dock en del att göra för att öka sökbarheten i den offentliga sektorns information. Undersökningar som Statskontoret gjorde för några år sedan visade att de medborgare som var mest nöjda med myndighetsinformation på internet inte var hackers utan medelålders, kvinnliga akademiker, dvs. de som kan systemet och vet vilken myndighet som ansvarar för vad och behärskar byråkratisvenska. Detta håller förhoppningsvis på att förändras. När det gäller förädling av information kan mycket intressant hända de närmaste åren tack vare PSI-direktivet. Det innebär att företag ska kunna använda offentlig information för att skapa nya informationsprodukter och -tjänster.

En annan aspekt av e-förvaltning och demokrati är det faktum att en effektiv elektronisk förvaltning skapar förutsättningar för en ökad rättssäkerhet, i form av likabehandling. Ärendehandlingar kan enkelt fördelas mellan olika kontor i landet och på så sätt korta ned handläggningstider. IT-baserade beslutsstöd ger minskad risk för subjektivitet och en rättvisare bedömning av ärenden.

Att staten använder IT för att effektivisera flödena i administrationen back-office behöver inte vara tvingande för medborgarnas kanal in i systemet. Vid medborgarkontor kan de personer som så önskar få personlig service. Den höga internetmognaden i Sverige gör dock att de flesta tycker att det är god service att kunna uträtta ärenden online.

Ang Disperfektion: Den perfekta vägen

I veckans skiftespost ställer Johanna Nylander frågan om vi är på väg mot en glorifierad disperfektion och om vi blir mer öppna eller mer slutna? Jag ser det som strömningar och motströmningar. Vi har haft en period med ökande strävan efter det perfekta, med makeovers och extreme makeovers av våra kroppar och hem. Det finns inget som lämnas åt slumpen, allt kan bli lite bättre. Jakten på den perfekta hälsan. Du är vad du äter.

Inledningsvis användes internet som en stor anslagstavla, sedan blev det skyltfönster. Nu är det interaktion och konversation som gäller. Då gjordes megalanseringar – minns Boo som sköt sin framför sig ett bra tag – nu görs betalanseringar. Produkten behöver inte vara perfekt, det är vägen dit som står i fokus, som ligger i offentlighetens ljus och skärskådas. Hur många gånger har vi nu inte sett kommentarer kring, inte vad den där vd:n eller politikern gjorde eller sa, utan kring tidpunkten för presskonferensen. Och hur många tv-serier har vi nu inte som går ut på att slipa fram en diamant: Idol, Top Model etc.

Have no fear of perfection – you’ll never reach it.
/Salvador Dali

Nu och ett tag framöver gäller det att hitta den perfekta vägen, och att attrahera rätt följeslagare för resan.

Ang Trassel, eller systemdynamik?

Först och främst ett varmt tack till Stefan Görling för hans gästpost här på Skiften. I veckans skifte tar han upp trassel. Jag läste det omedelbart i betydelsen ”komplexitet” men påmindes strax om en gammal diskussion om komplexitet vs myckenhet. Talar vi om detail complexity eller om dynamic complexity? Dvs är det ett trassel av en mängd variabler eller ett trassel av komponenter som har inbördes komplicerade relationer, där effekterna på sikt inte är uppenbara? Jag skulle nog säga att världen har blivit trassligare i bägge avseenden, och att några viktiga drivkrafter är ökad globalisering och teknologisk utveckling. Därtill finns det komplexitet som består i att vi inte börjar med blankt blad utan lägger nytt till det gamla utan att rensa upp.

Martin Sorrell, WPP, i Management Today:

In an increasingly networked world, the 21st century is not for tidy minds. I think – certainly in our business – trying to simplify complexity actually ends up in destroying value; that keeping complexity adds to the value.

Så hur styr man trassel? Mitt spontana svar är: i organisationen med målbilder och feedback, i ett större sammanhang med avtal och standarder, men jag antar att jag förmodas backa upp svaret mer än så.

Peter Senge:

Reality is made of circles but we see straight lines.

Systemdynamik är en disciplin som studerar saker/problem i dess kontext, i helheter snarare än att bryta ned dem i dess beståndsdelar. Med systemtänkande ser man till interrelationer inom system snarare än kausala samband. En grundpelare är den lärande organisationen, lanserad av Peter Senge i The Fifth Discipline 1990.Terrornätverk kan ses som lärande organisationer och systemdynamik förklarar hur en stormakt trappar upp sina militära styrkor samtidigt som det stärker motpartens upplevelse av aggressivitet och därmed får fler att sluta upp.

En fråga som ligger inbäddad i Stefans skiftespost är den om ansvarsutkrävande. Hur hittar vi den ansvarige när organisationsformen inte är en traditionell hierarki? Men det behövs inte centralisering för att det skall finnas en ansvarig. I verksamheter som bedrivs i kluster, partnersskap och värdeskapande nätverk finns avtal som reglerar dessa frågor.

Så kommer vi till frågorna om hur vi stiftar lagar och ser till att de efterföljs. Det är stora och svåra frågor, om integritet, yttrandefrihet och rättssäkerheten. Hela statsapparaten möter stora utmaningar i moderniseringen. I botten ligger en traditionell command-and-control hierarki. Till det lägger man ny teknik, processorientering och servicemedvetenhet. Tidigare var det tydligt när ett ärende hade inkommit till myndigheten, det kom en ifylld blankett. Men när processen flyttas till internet, var startar den då: är det när medborgaren startar sökningen, gör ansökan, får kvittot, eller när ansökan når myndigheten? Lagstiftningen är ett område där man behöver rensa upp, ta bort och se till djupare innebörder när man stiftar nytt, så att man inte låser fast sig i tekniken.

Ang. Den Stora Disruptionen

Erik Starck sätter fokus på ekonomin och relaterade samhällsförändringar i veckans skifte Den stora disruptionen. Visst kommer 2008-09 att vara en tidsperiod som vi kommer att minnas och referera till längre fram. När finanskrisen härjade som värst befann jag mig i Seoul, Sydkorea. Det var inget tvivel om att krisen är global och omfattande. Den blir en katalysator för vissa förändringar och kan i andra fall vara hämmande, tex genom ökad protektionism. ”I väntan på vändpunkten” är temat i tidskriften Axess senaste nummer där Niklas Ekdal gör en djupdykning i krisen under rubriken Sökes: Globala balanskonstnärer.

Vi tycks stå inför ett skifte, från marknad till politik och från väst till öst.

Niklas Ekdal menar att nu är det Kinas tur att ta över rollen som top dog och lok i världsekonomin. Det är en spridd uppfattning. Umair Haque, som Erik refererade till, hävdar tvärtom att Kina förvisso är produktivt men inte tillräckligt kreativt. Frågan om var tillväxten kommer att ske är underordnad på vilket sätt.

We have to reboot growth: the problem is not what is growing versus what is not, but how we grow.

Umair Haques artikel belyser på ett intressant sätt skiftet från 1900-talets västerländska industrialism och linjära produktivitetsjakt till Smart Growth.

En relevant fråga är hur många av dessa förändringar som kommer att ske nu? I vilken utsträckning lyckas bevararna hålla fast vid de gamla strukturerna och skjuta skiftet ytterligare lite på framtiden, kanske till nästa kris?

Hal Gregersen, INSEAD:

Transformational leaders ask innovative questions — lots of them

For too long, now, it seems too many of us, in too many different areas of life, in too many parts of the world have been predominantly asking “how can we get something for nothing”?

Sett ur perspektiv tror jag att Den stora disruptionen kommer att ha inneburit ett skifte till ett mer långsiktigt och hållbart perspektiv.

Wrapping up: Innovation

Flera aspekter på innovation och dess förutsättningar har kommit upp under veckans skifte och jag gör här ett försök att knyta ihop säcken och fyller på med ytterligare några exempel. Innovation är ett brett och för många människor abstrakt begrepp. Sverige har en stark ingenjörskultur och det är lätt att sätta likhetstecken mellan innovation och ny teknik. Men i takt med informationssamhällets framväxt sker ett skifte där en allt större del av innovationerna finns i tjänster, processer, marknadsföring och organisation. Erik gjorde en lovvärd djupdykning i begreppet. Det räcker inte att komma på något nytt, innovation innebär att man tar det i bruk. Han tar även upp kopplingen till kreativitet men varnar för idégenerering som ett självändamål. Bättre då att fokusera på problemlösning. Vilket man ofta gör i öppen innovation där kunder och leverantörer är aktiva i innovationsprocessen.

För att gynna innovationer ser Skiftesbloggarna skattelättnader som ett medel. Johannas inlägg tar även upp avregleringar och avbyråkratisering. I Belgien har staten lanserat det så kallade Kafka-projektet där man uppmuntrar medborgare att rapportera in onödig byråkrati. Det är ett öppet sätt att arbeta med regelförenklingar och under 4 år har 200 lagar förenklats eller upphävts. För företagen har det inneburit att de administrativa kostnaderna minskat med 25 % och Belgien sägs vara ett land där det är lätt att starta företag.

Flera inspel, inte minst Joakims, tar upp vikten av tillgång till kunskap och forskningsresultat. Han pekar mot hybrider av monetära resp gåvo-ekonomier samt på det viktiga samspelet mellan akademi och näringsliv. Centrum för tjänsteforskning bedriver forskning om kunddriven tjänsteinnovation och har bl.a. ett projekt med Luftfartsverket.

Presentationen från universitetet i Ghent om tjänsteinnovation kanske gick en del läsare förbi eftersom jag inte gjorde någon beskrivning utan lät länken stå för sig själv. I den tar Prof Gemmel upp just komplexiteten i innovation och använder Singapore Airlines som exempel på ett företag som lyckas arbeta med innovation både strukturerat top-down och samtidigt behåller förmågan att fånga upp impulser bottom-up. Alexander lyfter i sitt inlägg bl.a. fram den sortens innovation som ligger inom kai-zen, arbete med ständiga förbättringar, något som varit en viktig framgångsfaktor för Toyota. Alexander påtalar vikten av att satsa brett och omnämner särskilt open source som ett område sprunget ur innovation och en plattform för innovation.

Jag vill här återknyta till TPB-diskussionen med att nämna en relativt färsk bok: Market Rebels – How Activists Make or Break Radical Innovations, Hayagreeva Rao (Princeton University Press). Boken tar upp hur gräsrotsrörelser sprider – eller bromsar – innovationer på marknaden och arbetar utifrån vad författaren benämner ”hot causes” och ”cold actions”. Ett företags framgång kan hänga på dess syn på dessa aktivistgrupper, som ibland ses som irrelevanta eller destruktiva.

Något som vi inte kommit in på under veckan är social innovation och socialt entreprenörsskap. Detta är dock områden som ökar i popularitet.

Waldemar förde vårt fokus tillbaka till innovation som en viktig motor för tillväxt och till nationen som spelare på den internationella arenan. Sverige ligger bra till i internationella jämförelser; i den senaste Global Innovation Index 2009 från INSEAD kommer Sverige på 3e plats. Waldemar belyser riskerna med regleringar och menar att det område där resurserna bör läggas för att främja innovation är i mixen av upphovsrätt, internationell handel och utbyte samt konkurrenslagstiftning.

Detta var ett försök att samla ihop spåren från den gångna skiftesveckan. Mycket har skrivits och det finns mer att säga, vi lär få anledning att återkomma till temat innovation. Obama-administrationen kommer med största sannolikhet att inom kort göra en satsning på innovation. Det blir intressant att se vilken form den tar och hur den tas emot.

Öppnare innovation

Visst pågår det ett skifte där innovation blir alltmer öppen. Procter & Gamble var tidigt ute. Inom Nestlé sker nu 40% av innovationerna i öppna relationer. Och visst skrivs det om att kundbehov måste driva innovation. Ewan Williams berättar här om hur Twitter utvecklats tack vare användarnas kreativitet.

Som delsvar på Jonas önskan om ökad tillgänglighet från akademin: Nyligen lanserades MIT Sloan Teaching Innovation Resources (MSTIR) där skolan – under Creative Commons licens – delar med sig av case studies, fördjupningar, videoföreläsningar inom områdena Sustainability, Industry Evolution och Global Entrepreneurship.

Veckans skifte: Innovera mera!?

Innovation innebär att göra saker annorlunda. (Från latinets innovare, förnyelse.)

Året 2009 har utnämnts till Year of Creativity and Innovation inom EU. Extra finansiella medel har tillskjutits för att främja innovation, men det tycks än så länge komma i bakgrunden av finanskrisen och ansträngningarna för att hålla uppe gamla strukturer. Vad gör vi för att göra saker annorlunda?

Support excellence in science to attract industry and for “creative system disruption”.

Redan 2006 i rapporten Creating an Innovative Europe konstaterade Esko Aho och hans team att det krävs ett systemskifte för att stärka innovation i Europa. Utöver att fortsätta att arbeta enligt Lissabonagendan skulle EU satsa extra på:

  1. En innovationsvänlig marknad för de europeiska företagen.

  2. Ökad produktivitet inom forskning och utveckling och ökade resurser till vetenskap, industriell FoU samt till kopplingen mellan vetenskap och industri.

  3. Kraftigt förbättrad rörlighet för arbetskraft, riskkapital, samt rörlighet för kunskap över befintliga strukturer.

I OECD:s etablerade definition (Oslo-manualen, 2005) talar man om innovation inte bara när det gäller produkter, utan även om innovation i processer, innovation i sättet att nå marknader och även i organisationen av en verksamhet.

Allt som oftast är det kanske så att teknologisk innovation är drivande och i dess kölvatten följer innovation i tjänster, processer etc. Eftersom tjänstemarknaden står för 70% av BNP och 2/3 av anställningarna inom EU så arbetar man på att fördjupa kunskapen kring innovation i tjänster. 

I allt högre grad sker innovation utanför företagens väggar i samarbete med leverantörer och kunder. Begreppet “open innovation” myntades av Chesbrough  i boken ”Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology” (2003).

Enligt en nyligen publicerad OECD-rapport om Kinas innovationssystem har Kina satt mål beträffande forskning och utveckling som kommer att kräva att man ökar resurserna till FoU med 10-15% per år de närmaste tio åren.

Veckans skifte undrar: Var skulle du i första hand lägga resurser för att främja innovation i Sverige och hur motiverar du den prioriteringen?