Pengar är veckans skifte. Eller snarare: framtidens penningsystem. Det förefaller uppenbart att dagens system har stora brister. Valutor frilagda från ett fast värde blir mer benägna att blåsas upp med tom luft med numera välkända konsekvenser.
Men jag vill vrida fokus från guldmyntfötter och Bretton Wood över till internetålderns verkliga hårdvaluta: socialt kapital.

I Cory Doctorows science fiction-bok Down and out in the Magic Kingdom finns en alternativ valuta: Whuffies. Boken utspelar sig i en värld där i princip alla materiella ting är gratis tack vare automatiseringens prisdämpande tyngd. Istället har alla människor en ansamlad mängd whuffies:

A person’s Whuffie is a general measurement of his or her overall reputation, and Whuffie is lost and gained according to a person’s favorable or unfavorable actions. […]
A person’s current Whuffie is instantly viewable to anyone, as everybody has a brain-implant giving them an interface with the Net.

Här talar vi verkligen om framtidens pengar. Ens förmögenhet är helt kopplad till ens handlingar och agerande och hur de uppfattas av omvärlden, inte till materiella tillgångar.

Ett sådant skifte får enorma konsekvenser på hela samhället. Utbildningar exempelvis.

Så här spenderar en Skiftes-skribent en vårlördag. Foto från kärnreaktorn R1 av mig.

När jag skriver detta sitter jag på en märklig plats. 30 meter under jorden i norra Stockholm finns Sveriges första kärnreaktor. Jag sitter två meter från ett hål i marken där reaktorn en gång stod. Hallen kallas också vetenskapens katedral. Här har gräddan av Sveriges ingenjörer och forskare en gång arbetat.

Så läser jag Miriam Olssons intervju med 14-årige Gustav Holmström, en ung social media-guru som på frågan om sina framtidsplaner svarar:

Naturvetenskaplig inriktning har aldrig varit ett alternativ. Och ingenjör vet han knappt vad det är.

Nej, Gustav Holmström använder dagens hjälpmedel för att lösa programmering och tror att verktygen för att göra det kommer att vara ännu enklare i framtiden. Då behövs inte ingenjörskunskaperna tror han.

Detta ska jämföras med en något äldre (nåja…) social media gurus spaning, Annika Lidne säger:

Annika Lidne tror inte att framtidens konstnärer går på Konstfack.
– Nej, de går på någon teknisk högskola. De absolut mest intressanta personerna jag träffar i dag har den bakgrunden. Att kunna webbdesign i dag är som att kunna multiplikationstabellen om man vill jobba med konst och kultur. Som att kunna stava.

Så ingenjörsrollen håller på att förändras, vad har det med framtidens pengar att göra? Jo, förändringen är djupare än att listan på kurslitteratur för en ingenjör ändras. Faktum är att hela utbildningsväsendet kan komma att förändras i grunden tack vare de sociala valutornas intrång i samhället. Alex Krupp förklarar varför. Högskolorna har blivit titeljagande poängmaskiner:

Things got bad when credentialism surpassed education as the primary function of college. If you want evidence of this, consider the criteria for the US News & World Report college rankings: Peer assessment, student selectivity, faculty resources, graduation and retention rate, financial resources, alumni giving, and graduation rate performance. Notice anything missing?

Are colleges not ranked in order of how much students learn because that would be impossible to measure? Or is it because no one cares?

Vårt moderna utbildningsväsen tillkom därför att det behövdes ett fristående sätt att mäta en persons kunskap på. Ingenjörsyrket är ett exempel på detta. När R1-reaktorn under KTH startades 1954 var ingenjör ett aktat och respektabelt yrke. Titeln i sig hade ett värde.

Idag blir det allt viktigare med andra kriterier när man söker ett jobb. Har man en välläst blogg inom det ämne man ska arbeta med? Har man bidragit till ett open sourceprojekt? Är man respekterad av sina peers?

Whuffien börjar tränga ut den akademiska titeln.

I en värld av free får relationer, trovärdighet och respekt rollen som kronor och dollar tidigare hade. Framtidens pengar är sociala.