Estland bygger cyberförsvar, Iranska kärnkraftrverk blir hackade med virus, globala företag med omsättning som mindre nationers BNP, en allmänt försvagad nationalstat med Big Brother-komplex, nöjesresor till rymden, krigföring med robotar, ett globalt sammankopplat informationsnätverk, augmented reality – också nu, den sista pusselbiten: mega-städerna med 50-talet miljoner invånare.
Nog låter det väldigt mycket som något hämtat från en cyberpunkroman från 80-talet?
Skulle nästan kunna hävda att av alla framtidsskildringar inom science fiction är det denna som ligger närmast hur det verkligen blev. Vad är det egentligen som saknas för att vi ska kunna säga att vi lever i en ”riktig” cyberpunk-värld?
Uppdaterat: kinesiska myndigheter dementerar nyheten om 42-miljonersstaden. Nåja. Peking med sina 20 miljoner invånare eller Shanghai med sina 4000 skyskrapor är ju inga småstäder direkt.
Dessutom var det ett tag sedan vi passerade gränsen då mer än hälften av jordens befolkning bor i städer. Mega-städernas tid är redan här.
Och de bärbara datorerna blev tuffare än i böckerna. Det som saknas skulle väl vara något slags förbättrande cybernetiska implantat.
Bra iaktagelser, jag skrev själv en lista med liknande grejjer för ett tag sen och det verkar märkligt nog som att vi inte har något överlapp
http://www.bronsonid.com/blog/livet-imiterar-konsten/
12 nov 2010 var det jubileum för ISS. Stationen hade då varit bemannad i 10 år.
Implantaten har nog alltid varit en bättre idé i teorin än i praktiken. Men visst, lyckas man odla fram nya ögon som passar med mitt DNA och kan se i mörker och är internetuppkopplade och kan skjuta laserstrålar så ställer jag mig nog på intresselistan. 🙂
Annars har vår hjärna en fascinerande förmåga att börja betrakta våra verktyg som del av oss själva. Jag – och många med mig – googlar nu genast när jag ska minnas något eller kolla upp ett ord. Utan Google i närheten känner jag mig inte helt komplett. Det är som en del av mig.
Googles resultat i sin tur bygger sedan på vår kollektiva kunskap – så vi har aldrig tidigare varit mer sammanlänkade än vi är nu. Det är inte helt enkelt att säga var mitt medvetande slutar och ditt börjar.
Vad som fattas är inte teknologin eller dess eventuella utveckling i sig, utan viljan hos politiker och ledande organ. Vi har potentialen till att bevittna uppkomsten av ett underbart samhälle, ett samhälle byggt av logik och vetenskap. Ett samhälle där vetenskapen omfamnas, där människoantalet ökar var dag som går. Ett samhälle som sträcker sig ut i rymden då jorden inte längre är tillräcklig för människan eller hennes törst efter utforskning och vetenskap.
Kolonisationen har redan börjat; det är inte en fråga om ’om’, utan om när. Det är folket som bestämmer hur snabbt vi ska gå fram i utvecklingen.