Vad är poängen med demokrati? Alla beslut går långsamare och den enskilde individens röst får aldrig fullt genomslag, så vad är demokrati för oss? En kompromiss.

Modern demokrati är ett system som genom sin representationsstruktur låter alla vara med utan att någon får bestämma. Demokratins praktiska värde handlar inte så mycket om vad den ger som vad den förhindrar. Som styrskick kan demokratin ses som en avvägning mellan individuellt inflytande och effektivitet – Antingen röstar alla om allting och systemet belastas mer, eller så överlåts beslutsmandatet till en enda person som kan effektivisera beslutsgången efter egen förmåga och kompetens. Risken är förstås att genomsnittsmedborgaren får väldigt lite att säga till om och att den demokratiske diktatorn helt enkelt avskaffar de institutioner som i teorin ändå skulle göra det möjligt för medborgarna att avsätta henne/honom.

Riktigt intressant vore det däremot att gå ett steg längre och fråga sig om avvägningen mellan medborgarinflytande och effektivitet är föråldrad? Den liberala representativa demokratin har blomstrat i det industriella och postindustriella samhället, men varför övervägs det inte ens huruvida det är en god struktur för informationssamhället eller ej? Så kallad E-government, eller E-förvaltning, är en tydlig indikator på vilka möjligheter som ligger i informationssamhällets infrastruktur. Demokratin har aldrig varit oproblematisk, men kanske kan vissa tidigare problem, så som individens ansvar för att tillsakansa sig tillräcklig information för beslutsunderlag (I såväl direkt som representativ demokrati) ses ur nya perspektiv med hjälp av communitys, epost, prediction markets och bloggosfärer.

Oavsett demokratins natur och form bör man minnas att hela det samhälle som omfattas av den även växelverkar med, förlitar sig på och försöker dra nytta av det system den utgör. En flytande demokrati som svarar snabbare mot folopinionen kommer också kräva mer tid i form av informationsinslamling och behandling från hela näringslivet, föreningslivet och även gemene medborgare.

Om vi väljer att betrakta demokratin som en komplex avvägningsprocess, bör den också betraktas som känslig för förändringar i omgivningen. Det behöver inte betyda att den demokratiska strukturen kommer röra sig till någon extrempunkt, men kanske att en avvägning plötsligt nedprioriteras till fördel för en annan. Kanske bör vi istället för att tänka på demokrati som avvägningen mellan inflytande och effektivitet söka andra dimensioner i problemet. Ett inuitivt lockande alternativ vore kanske avvägningen mellan transparents och statligt inflytande (ju mer man gör, desto svårare är det att behålla transparentsen) eller mellan kostnad och kontroll (ju mer vi begär att en demokratisk stat ska göra, desto mer kommer den kosta i form av skattepengar, en kostnad som i sig utgör ett ofrivilligt kontrakt). Vilka andra avvägningar finns inbyggda i den jämvikt vi kommit att känna som demokrati?