Vad är globaliseringen?

Jo, globaliseringen är den process som nöter ned geografiska, kulturella och ekonomiska hinder mellan människor.

Faktiskt, svårare än så är det inte.

Dess konsekvenser, däremot, kan ibland vara svåra att acceptera. Som t.ex. att det blivit enklare för par som av olika anledningar inte kan skaffa sig barn att låta någon i ett annat land agera surrogatmamma mot betalning.

Outsourcat havandeskap, alltså.

NY Times skriver:

Yonatan Gher and his partner, who are Israeli, plan eventually to tell their child about being made in India, in the womb of a stranger, with the egg of a Mumbai housewife they picked from an Internet lineup.

När anti-globaliseringsrörelsen var som starkast för ett par år sedan, var det en rörelse mot vad man såg som storföretagens exploatering av fattiga länder. Man kritiserade s.k. sweatshops för att utnyttja arbetskraft. De här rösterna har tystnat i takt med att företagens investeringar i låglöneländer givit allt fler jobb och dragit allt fler människor ut ur extrem fattigdom.

Men det har också skett ett skifte i själva globaliseringen som fenomen. Den skarpsinte skribenten Thomas Friedman kallar det globaliseringen 3.0:

This is Globalization 3.0. In Globalization 1.0, which began around 1492, the world went from size large to size medium. In Globalization 2.0, the era that introduced us to multi

vitiligo and treatment

national companies, it went from size medium to size small. And then around 2000 came Globalization 3.0, in which the world went from being small to tiny. There's a difference between being able to make long distance phone calls cheaper on the Internet and walking around Riyadh with a PDA where you can have all of Google in your pocket. It's a difference in degree that's so enormous it becomes a difference in kind.

Antiglobaliseringsrörelsen var kritik mot globaliseringen 2.0 men vi är redan inne i den tredje fasen, där det inte längre bara är storföretag som drar nytta av de minskande barriärerna mot omvärlden utan även enskilda individer.

Exempelvis par som är villiga att göra eller betala vad som helst för att skaffa sig ett barn.

I den platta värld utan barriärer som globaliseringen 3.0 utgör är det bara en tidsfråga innan ett homosexuellt par i Israel – eller Sverige för den delen – finner en lågutbildad kvinna i Indien som kan bära deras barn i utbyte mot $2500.

Det kan låta som att kvinnan utnyttjas, men hon får vård och bättre betalt än något jobb kan erbjuda. Det är samtidigt just denna fråga varje individ måste fundera över och själv finna ett svar på.

Denna fantastiska kraft som utgör globaliseringen möjliggör saker som inte tidigare var möjliga. Världen blir mindre. Det går inte att dra upp en gräns runt Sverige och låtsas som om världen utanför inte finns. Kvinnan i Indien och du är del av samma, globala samhälle. Utan globaliseringen hade hon inte ens funnits på din radar.

Nu kan hon bli mor till dina barn.

Ett skifte har skett.