Stackars massmedier. De dominerade, ja på många sätt definierade, 1900-talet. Men så kom 90-talet och sekelskiftet och det där internet var tvunget att förstöra allt. I veckans skifte sätter Waldemar ljuset på kanske det största massmediet av de alla, TVn. Hur kommer framtidens TV se ut?

Amanda Lotz har ställt samma fråga och skrev 2007 boken The Television will be Revolutionized. När jag nu bläddrar i boken bara 2 år senare känns den redan något föråldrad. Så mycket har hänt bara på 2 år! Trots det fångar den upp de viktigaste trenderna inom TV-branschen, vilka TV-program som varit banbrytande och hur branschen har förändrats. Bl.a. skriver hon om de 5 c:na som TV-konsumenter numera förväntar sig: choice, control, convenience, customization, community.

Varför känns hennes bok föråldrad? Kanske för att frågan om vad som egentligen är TV blivit allt svårare att svara på. Är SVT-Play TV? Är Youtube TV? Är Pirate Bay TV? Är Bambuser TV? Är min semesterfilm skickad till släkten TV? Är World of Warcraft TV?

För något år sedan (2003 närmare bestämt) skrev jag om TV i samband med beslutet om övergång till Digital TV. Då ställde jag samma fråga och besvarade den så här:

En TV kan t.ex. vara:

1. En arkitektur för samtidig distribution av ljud och rörliga bilder till många mottagare.
2. En gigantisk hårddisk.
3. En intrycks- och upplevelsebläddrare.
4. En social konstruktion

Jo, dumburken har onekligen många bottnar. En sak är i alla fall säker: broadcastade, fördefinierade TV-tablåer tillhör 1900-talet och kommer att ersättas av titta-när-du-vill-på-vad-du-vill-tjänster som Voddler och Hulu. Det är egentligen bara stora realtidsevents (sport, konserter, statsbegravningar) eller nyhetssändningar som kan överleva i broadcastform. Alltså, sådant som sker här och nu och med brett allmänintresse.

Men det är lätt att hamna i en diskussion som bara handlar om distribution. Mer spännande är kanske att fråga sig vad som händer med berättarteknik och form när TV-serier inte längre behöver anpassa sig till 23-minuter långa avsnitt med reklamavbrott. Kanske något som Anna eller Alexander kan svara på?

Till sist: televisionens säkra död tror jag inte på. Vi kommer att vilja titta på rörlig bild även i framtiden. Om man definierar TV som ”rörlig bild och ljud, professionellt producerat och passivt konsumerat” så har det tveklöst en framtid. Ja, faktum är att det har en alldeles strålande framtid! Precis som Anders Mildner också skriver handlar det bara om en vilja att utforska och prova nytt.

Vågar man däremot inte göra det, ja, då är det slut i rutan för gott.