Förra veckan tittade jag på Henrik Schyfferts försvarstal till 90-talet, The Nineties (finns på SVT Play). För er som inte sett showen kan den sammanfattas med ett försvarstal för och en uppgörelse av 90-talet. Schyffert blickar tillbaka och försöker förstå vad det var som definierade 90-talet, varför vi som genomlevde det gjorde som vi gjorde och vilka värderingar som rådde.
Vi blickar framåt här på bloggen, mot morgondagen, men vill man förstå vad som kan komma härnäst är historien som bekant den bästa guiden. Schyffert menar att varje årtionde blir som ett svar på det föregående årtiondet. En motreaktion om man så vill. Det borde alltså förstå vad som komma skall genom att förstå vårt nuvarande årtionde.
Låt oss göra en snabb färd från 1920-talet och framåt och skriva ned de första orden vi tänker på kring varje årtionden. Kanske kan man lära sig något. (Varför börja vid 1920? Jo, för mig känns det som det första årtiondet med personlighet. Så är det naturligtvis inte, men man måste ju trots allt börja någonstans.)
Here we go. 1900-talet i kortkort version:
1920-talet: flärd, lyx, jazz.
1930-talet: depression, oro.
1940-talet: kaos, krig.
1950-talet: stabilitet, kärnfamilj.
1960-talet: revolution, ungdomskultur.
1970-talet: grönt medvetande, ekonomisk kris.
1980-talet: flärd, yta, yuppiesar.
1990-talet: ironi, ”meta”, indie.
2000-talet: ja, vad?
Här lämnar jag över bollen till skiftesskribenterna. Har jag rätt i min sammanfattning av 1900-talet? Hur skulle ni sammanfatta vårt nuvarande årtionde och vad kan det säga om de kommande 10 åren?
Det vore intressant att läsa Tomas Seo från Phorecast och Kristin Heinonen från What’s Next skriva några tankar om saken. Eller såklart om någon annan läsare med egen blogg vill ge sig på att sammanfatta 00-talet. Tangentbordet är ert!
Läs även andra bloggares åsikter om 00-talet, framtiden, schyffert, nineties, kultur, skiften, samhälle
Sökande och Lärande
Det var det första som ploppade upp, som en konsekvens av nätet.
10-talet borde då handla om att tillämpa det man lärde sig av sökningarna, både irrgångarna och träffarna.
Hej!
Grattis, din blogg är nominerad till Årets Blok!
Du kan läsa mer om tävlingen ”Årets Blok” på http://www.vulkan.se.
För att vara med i tävlingen ska du välja ut de bästa inläggen i din blogg och och publicera dem i en bok på http://www.vulkan.se
Blogg + bok = Blok!
Vänlig Hälsning EvaEmma Andersson, Vulkan
Alla bär på en berättelse – har du gett ut din?
På vulkan.se har 9000 unika titlar skapats sedan start.
En intressant aspekt är graden av konservatism kontra liberalism/frigjordhet för de olika årtiondena.
Jag är född -72, så jag har rätt bra koll på tiden från mitten av 80-talet och framåt.
De som gillar 80-talet idag glömer ofta hur konservativt 80-talet egentligen var.
Thatcherism, Reaganism, rädsla för AIDS och propaganda för återhållsam sex, tjejmode med höga kragar och bylsiga tröjor som varken visade hud eller former, gubbrock (som Mikael Rickfors) och tonårspop med wholesome-image (kolla in I Should Be So Lucky med Kylie Minogue).
90-talet var frigjort. En reaktion på 80-talet. DIY som rave i lagerlokaler istället för gubbrock på arenor, nya droger, backpacka i Sydostasien, tatueringar, sex istället för AIDS-skräck, Labour istället för Thatcher, Clinton istället för Reagan, unga IT-killar i fleece istället för Wall Street gubbar i 3-piece kostym.
Ta en titt på Kylies stilutveckling från slutet av 80-talet till mitten av 90-talet så fattar ni vad jag menar. En main stream artist som Kylie är en bra barometer.