Disperfektion: tillitens konst

Johanna Nylander frågar om disperfektion i veckans skifte

We have involved ourselves in a colossal muddle, having blundered in the control of a delicate machine, the working of which we do not understand.

– John Maynard Keynes

I dag är marknaden, våra sociala relationer och arbeten långt mer komplicerade. Det uppfattas av många som att det komplexa måste reduceras med kontroll, av den anledningen att många system som byggts upp inte är robusta. Ökad transparens kan både förbättra som försämra tilliten.

Motreaktionerna kan vara mycket starka och skall inte underskattas, för om inte resultat ses så kan hårdaretagismen förtär samhället.

Frågan om perfektion och tillit hos medmänniskan är gammal (se tillbaka till de gamla grekerna som Platon eller kyrkofäderna) och det är inte ofta i historien som privatliv och offentligt liv har varit skilt åt.

Integritet är en subjektiv uppfattning, det är tillit också. Weekly Standard diskuterar frågan om tillit mellan kolonister och cylons i Battlestar Galactica där den politiska gruppen kring Adama-Roslin sätter mänskligheten i fara genom att ge upproriska cylons medborgarskap, detta trots att taktiken är nyskapande. När samhället befinner sig i en disruption så kan tilliten minska.

Netikett räcker inte anser många i detta läge, snarast börjar åtgärderna med exempelvis lagstiftning mot grooming och först sedan börjar föräldrars ansvar påtalas. Det borde vara lättare att börja med kunskap före förbud och censur och istället effektivt kunna stoppa brott på rätt ställe.

Kommer vårt samhälle att bli öppnare eller ser vi bara tillrättalagda bilder av människor och ting? Tillkämpad folklighet kan nog uppfattas som fejkat, som Johanna påpeka. Väljarna får svårt att sätta likhetstecken med den person som skall vara statsmannamässig i sitt förtroendeuppdrag. Misstron mot kuratorn sprids tillsammans med papperstrollen, även om faktiskt bristerna funnits tidigare.

För de trassliga processer som sattes i fokus i förra veckans skifte kan sättas i rörelse kan användas för att starta debatt om yttrandefriheten som Adel Ferdowsipour gjorde eller som Anders Sandberg synliggör censuren på internet genom att skapa ett konstverk av siter som läcktes till wikileaks och hotades med stämning i Australien.

Det handlar om en skillnad i värderingar mellan hur vi vill att världen borde fungera, om att bygga in en viss funktion i koden. Anonymiseringstjänster som IPREDATOR som The Pirate Bay startat är ett tidens tecken. Om det blir ett tolerant eller intolerant samhälle beror på hur medborgarna engagerar sig för tilliten. Tangentbordet i sig kan föra oss i många olika riktningar.

Intressant

Sökmotor, Google trassel och smitta

Stefan Görling upptäckte katallaxi i trassel i veckans Skifte. Katallaxi som spontan ordning, utan en överstående samordning. Friedrick Hayek myntade katallaxi mot ekonomi som antydde hushållning,  styrning och hierarki. Dennis Josefsson på Sänd mina rötter regn förklarar från Friedrich Hayek själv. Självorganisation är ett svårt koncept som går ifrån att det finns en tydligt ansvarig orsak bakom allt som sker. Människan och hjärnan vill skapa mönster i trasslet.

Skapa mönster är viktigt. Tankesmedjan Eudoxa gav ut en kartläggning av den svenska politikens geometri för att se mönster i det trassel som är riksdagens voteringar.

För att förstå sammanhangen i informationssamhällets trassel så kanske Christopher Kullenberg och Karl Palmås kommer nära när de använder smittan, epidemin och epidemiologin som sociologen Gabriel Tarde talade om. I Eurozine skriver de om ontologi och smitta:

Ett smittontologiskt perspektiv kan alltså hjälpa oss att särskilja panopticismen från panspektrocismen. Bägge samhällsdiagrammen har smittan som objekt, men medan det förra syftade till att stoppa smittor har det senare – som vi snart skall se – som mål att injicera och läsa av smittor.

Epidemiologi och smitta från Tarde, snarare än Emile Durkheim, ordning, kvantifierbarhet och generella mål för säkra beslutsunderlag. Förståelsen av hur smitta i tanken utvecklas står bakom viral marketing. Det finns ingen plan, men mönster i svärmen och dess ekologi går att förstå och påverka.

IT pekar mot en samhällsförändring snarare än att vara ett nyckelområde för återhämtning och tillväxt. Kanske något för Anders Hektor på Näringsdepartementet att titta närmare på inför eUnion2015?

Det handlar om sökmotorernas makt både på Internet och ute i verkligheten. Varför finns det knappt någon debatt kring sökmotorernas makt? Varför skall det vara sökrobotar som avgör för användaren vilken information som är relevant att ta del av? Det kanske inte var lagar och regleringar som skyddade vår integritet, utan att tekniken varit så outvecklad hittills?

Det är svårt att diskutera sökmotorer och sökalgoritmer i samhällsdebatten, sökmotorer innehåller komplexa algoritmer och makten att leda är mer subtil än makten att styr.

Det finns för många konspirationsteorier om Google som företag och kontroll över hela världens information. Det är farligt att överdriva intresset från Google för våra detaljer i vardagen och det finns bra sätta att skydda den personliga integriteten som att stänga cookies. Argumentet att reglera sökmotorerna för att skydda oss från vad tredje part som FRA, staten, informationssökande stora företag och terrorgrupper kan få tag på låter inte så smart, bättre är att reglera vad företag och stat kan få ta reda på.

Google Street View är bara ett exempel på hur smittan väller in i det som kallats verkligheten. Då kan man söka och kartor, platsanalys och bilddelningsprogram som Microsoft Photosynth blir sökbara.

En gissning om framtiden för sökmotorerna och dess utveckling? Människan, redaktören, kommer kanske att åter igen behövas för att reda ut sökmotorernas resultat i Google trassel.

Intressant

Baksmällan från samtidismen är smärtsamma förändringar

Det här mer än en strukturrationalisering. Det här är mer än en lågkonjunktur. Jag tror att Erik har rätt i att kalla veckans skifte den stora disruptionen. Det är kanske att sticka ut nacken, men det finns likheter med den stora förändringen som skedde i industrialismens tidiga fas med den stora paniken och den långa depressionen mellan 1873-96.

Folk är med viss rätta misstänksamma mot Cassandra då det är lätt att skjuta av många varningar och få rätt på någon. Det sker sedan lätt att den minoritet som siade och kriser och katastrofer plötsligt ses som stora genier som kan ha rätt om allting för all framtid.

Det som talar emot Kassandravarningen är att trenderna har kunnat ses över hela linjen en längre tid i samhället.

Det blir så mycket på en gång. Migrationsfrågor, vårt förhållande till jordbruket, bioteknikens genombrott bakvägen genom medicin och läkemedel, medierna omvandlas, klimatfrågor, människans förhållande till maskinerna och datorerna, neuropolitiken, hur vi arbetar och lever. Listan blir mycket lång och det är lätt att vara galghumoristisk i krisens skugga.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=vglyHuh2un0]

Samtidismen,  en avsmak för historien och en rädsla att föreställa sig en framtid som inte bygger på samtidens lösningar och strukturer har lett fram till att det inte finns alternativ till dagens institutioner. IF Metall gjorde rätt i att gå med på den epokgörande lönesänkningen. IF Metall förstod att om dagens verkstadsindustri går i konkurs så kommer det inte fram ny jobb, som Dick Erixon påpekade på I hjärtat rebell.

Prognoserna kan, liksom efter krisen 1873-96, säkert gå upp men de nya förhållandena efter disruptionen kan formas av vår samtids värderingar och uppfattningar. Det skulle vara en olycklig utveckling.

Intressant

Anarchy, ”choice of law” or ”acts of God”?

I början av 90- talet fanns en vida spridd teknikdeterminism: ”Information wants to be free.” John Perry Barlow sägs ha myntat uttrycket. Det stämmer inte Stewart Brand myntade uttrycket ”Information wants to be free” år 1983, och Brand fick det rätt första gången

”Information wants to be (politically) free”

Nicklas Lundblad ger oss en tillbakablick till internets barndom med John Perry Barlow och artikeln The Economy of Ideas. Det stämmer, texten är en klassiker. Detta är kanon för cypherpunk. Här ser vi grunderna för tech policy och en hel del IT-juridik träda fram. Som frågan om vem som ursprungligen myntade citatet visar, så kom Barlows text från en öppen och kreativ miljö. Det ligger mycket i Lundblads poäng om att sätta skapandet i centrum snarare än kopierandet.

Fast vi måste ge Barlow lite utrymme. Internet från mitten av 1990-talet är nästintill oigenkännligt för oss från det avlägsna 2000-talet. Titta på den här parodin av hur Jack Bauer skulle ha arbetat i TV-serien 24 om den utspelat sig år 1994

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=JMLH_QyPTYM]

Barlows liknelser handlar mer om innehållet än det radikalt annorlunda.Vi köper en vinflaska, när vi vill ha vin, skriver Barlow. Nu behöver vi inte köpa flaskan utan bara vinet. Thomas Jefferson och de amerikanska founding fathers ville sprida tanken, inte vinsten. Vinsten var en samverkande faktor, som underlättade spridandet, därför knöts de ihop i upphovsrättslagstiftningen. Dessa kan nu skiljas åt genom att tekniken digitaliserar innehållet, men i slutändan så kommer användaren att köpa programvaran, musikfilen eller kanske flaskan för sitt vin. Det var en vision om ett öppet och fritt nät.

Så annorlunda läget måste te sig nu. Sam Sundberg skriver i Svenska Dagbladet om att varje rörelse övervakas och det icke-önskvärda utestängs i de virtuella världarna. Är onlinevärldarna virtuella diktaturer?

Är vi fångade i koden, på ett sätt som JP Barlow nog hade svårt att riktigt ana från sin horisont? Det har funnits kritik mot Barlow, som juristerna Goldsmith och Wu som frågat vem som styr internet?

Daniel Johansson anser att vi har redan gjort valet om det kontrollerade nätet, nu behöver vi komma på varför vi gjorde det.

När jag talade om Second Life på Handelshögskolan under hypens topp närmade jag mig frågan om utvecklingen som anarchy, ”choice of law” or ”acts of God”?

Hittills har vi sett internets funktioner, som något inbyggt i internets naturlagar. När skaparna av Second Life, LindenLabs, införde Sculpted Primitives så förändrades alla förutsättningar för byggande i den världen. Det var som en Guds handling, ”så funkar det”. Det antyder att det finns en objektiv, nästan naturgiven, användning av tekniken. Så har ofta tekniken setts, men teknikens utveckling är inte alltid tydlig, se på franska Minitel och den japanska spelkonsolerna.

Är The Economy of Ideas en utgångspunkt för förhandlingar? Anarki har vi sett att cyberspace inte är sedan 1990-talet.

Det har talats om nya tjänster, som Spiralfrog och Spotify, och en del finner dem attraktiva. Fast inte alla, det går inte att säga att piraterna drivs av bara inställningen att gratis är gott. Båda sidor vill styra ”the acts of God”, tekniken som åtalas eller att fildelning är stöld.

I en informationspolitisk miljö där alternativen står emellan att bara kunna köpa vin på flaska, eller dem som vill kasta bort flaskan så faller skapandet till föga. Riktigt till den tredje internetrevolutionen har vi inte kommit, vilket också märks i att det stängda samhällets övervakning lockar oss med sin trygghet att tekniken löser problem.

Barlow var kanske som bäst i The Economy of Ideas när han gav oss möjligheten att påbörja denna upptäckandeprocess, för att välja lagar ”choice of law”, vilka typer av kontrakt som är lämpliga inom ramarna för tekniken.

The answer to the machine, is in the machine, but there are multiple reply options!

Pingat på Intressant

Den hemliga ingrediensen, innovation

Anna frågar i skiftet om var resurserna borde läggas för att främja innovation i Sverige? Möjligen är skatterna för höga men det handlar om att få in en rätt mix av incitament för att främja innovation och troligen även en attitydförändring.

Innovation är den hemliga ingrediensen till framgång, som jag diskuterade på Economic Forum i Krynica så är innovation eftersökt men sällan uppnådd- särskilt inte i Europa.

Sverige är ju bäst i Europa på innovation enligt European Innovation Scoreboard? Som Pontus Braunerhjelm på Globaliseringsrådet säger så är det genom fler innovationer och fler tekniker som Sverige kan ersätta de jobb som nu försvinner. Sverige ligger på Europagenomsnitt vad det gäller FoU bidrag från staten.

För Globaliseringsrådet skrev Hans Lööf rapporten Innovationssystem, globalisering och ekonomisk tillväxt som en del intressanta tankar att stöta och blöta.

Det finns ju problem med attityderna till risker, misslyckanden och hur vi som samhälle ser på försiktighetsprincipen. Forskaren Daniel B Klein påpekar att tekniska förändringar och innovationer påverkar och förändrar gamla regleringar och antaganden i samhället sådana förändringar är inte alltid populära. Innovation kan snabbt förändras hastigt till sin natur, se på Niklas Zennströms Joost förändrats från hur det såg ut i början december och hur Joost verkar ta form den senaste månaden.

Det finns ett skäl att se frågan nationellt, bortom The World is Flat av Thomas Friedman och den stadsbaserade kreativa klassen som Richard Florida skrev om i Rise of the Creative Class.

Mycket innovationer har fastnat i regleringar och policy, där affärsomkostnader blir avgörande, inte minst då många stora företag tyvärr gärna ser till att regleringarna blir fler. Risken är att vi får en backlash, innovation blir bestraffad, då det produktintegration inte ses som innovation utan en konkurrensbegränsning. Se hur Microsoft inkluderade MediaPlayer i Windows och EU-kommissionen reagerade. 

Ofta används såddpengar som att myndigheterna vill ge en certifiering för bra innovationer. Viss forskning har visat på att de som fått såddpengar och kapital har bra idéer, men risken är att det också stödjer att politikerna skapar upp national champions bland innovatörerna. Att vaska fram vinnarna är en osäker process, så företagarmiljön är viktigare. Skattekrediter är bättre än riktade åtgärder som att skapa upp europeiska alternativ till Google à la Quaero.

Sverige har en mycket hög export av teknik och innovation. Exporten behöver inte alltid vara fördelaktig, det röra sig om att svenska företag och svenskt näringsliv inte kan använda den nya kunskapen. Henrik Ottosson som är docent vid Uppsala universitet vände på steken i en debatt på Ny Teknik med Maria Anvret på Svenskt Näringsliv, då Ottosson föreslog att svenska företag borde anpassas mer till forskarsamhället i samarbetet, inte att universiteten borde ligga närmare näringslivet. Forskning är inte innovation men kopplingen finns.

Patentmiljön och upphovsrätten är hårt debatterad. Det har inte bara rört sig om skydd utan att sprida kunskaper på ett reglerat sätt. Europa får, oavsett hur det går i The Pirate Bay rättegången, förbereda sig på att länder som Kina och Indien kommer att börja hålla hårdare på sina innovation. Särskilt då Kina satt att år 2010 skall 20% av deras totala exportvolym komma från innovationer. Klarar vi att spela patentspelet med NIC-länderna?

I mixen mellan robust upphovsrätt, internationell handel och utbyte samt konkurrenslagstiftning finns mycket av förutsättningarna för innovation. De sätts ofta nationellt och därför ser jag främst att de politiska och ekonomiska resurserna satsas på den debatten.

Intressant

Vem skall äga konsumtionsmedlen- Pirate Bay eller du?

Marknaden kan få problem med att lösa upphovsrättens fråga, då när debatten lämnar frågan om ”Code is Law” som Lawrence Lessig ställde, att teknik motsvarar lag. Nu gäller striden att anpassa lagen till tekniken, eller tekniken till lagen.

Det är lite konstigt att debattera en snabbt åldrande bit torrent tracker som Pirate Bay, distributionen är centraliserad och behöver en speciell software för att fungera. Dessutom behöver användarna själva sitta och delta i fildelning, istället för att använda ”one-click hosting”. Copyriot beskriver hur tyska upphovsrättsorganisationen GEMA slagits mot RapidShare. Nya typer av fildelningssiter står redo.

Pirate Bay kommer nog att vara historia som den stora fildelningssiten innan alla rättegångar är över, men hur det påverkar företagandet digitalt vet vi inte.

Joakim berättar om kreativ förstörelse, digitala affärsmodeller och det svenska problemet att gå från innovation till produktion (vilket även beror på synen på entreprenören och entreprenörskapets kris)

Där har vi en del av debattens framtid. Vi har åter fått en våg av förhoppningar av Christer Berg på Dataföreningen, Pär Strömbäck på Dataspelsbranschen, DNs Ledare att det kommer att finnas affärsmodeller och kanske även tekniska lösningar som löser piratkopieringen och frågan kring digital produktion. Fast Michael Porter’s generic strategies fungerar inte riktigt här, inte heller mer poliser, mer stängsel. Det handlar om förtroende, om idéer, och att vinna respekt för ekonomiska transaktioner som modell för mänsklig samvaro- för nu finns ett reellt existerande alternativ. Där pejlar Strömbäck bäst att det handlar om olika visioner om hur internet skall fungera, kommer företag verkligen investera i en digital miljö utan lagar som respekteras, skall och kan företagen ändra sig?

DN drattar dit med att föreslå bredbandsskatt igen, och det kommer inte funger

a som jag och Oscar Swartz tog upp i Svenska Dagbladet.

Självorganiserande system är mycket främmande för det svenska sinnet. Finns det verkligen ingen som bestämmer? Vem står bakom? Katallaxi är granne med kaos. Därmed inte sagt att självorganiserade system alltid är goda och positiva utvecklingar. Oscar Swartz skriver om självorganisation och den politiska uppslutningen bakom The Pirate Bay. Även om jag tycker att de politiska ungdomsförbundens uppslutning verkar lite opportunistisk, hur väl har ni pejlat in frågan MUF, LUF, CUF, SSU, KDU, Ung Vänster, Grön Ungdom?

Isobel Hadley Kamptz skriver i Expressen om att vi nu lever i det digitala 1968 med dess skarpa politiska strider. Hur utvecklingen gick från teknik och lagstiftning till politik beskriver jag i en artikel om boken Piraterna av Anders Rydell och Sam Sundberg i Sundsvalls Tidning.

Effekterna av den politiska kampen om upphovsrätten på världen börjar bli synliga. På tisdagen den 24 februari släpper tankesmedjan Eudoxa the International Property Rights Index IPRI som utvecklingsekonomen Hernando De Soto står bakom. Nu har upphovsrätten uppgraderats i IPRIs undersökning.

Vi kommer till den relevanta frågan, vem skall äga konsumtionsmedlen? Vem formulerar de politiska idéerna kring 2000-talets stora fråga? Kommer det finnas en lösning?

1968 löstes de politiska konflikterna genom att parterna smälte samman, hippien och fundamentalisten blev ett, fast idag ser vi inte upphovsrättens motsvarighet till hippies. Det finns inte lika välformulerade och intelligenta visioner för upphovsrättens utveckling, som 70-talet och 80-talet såg av försvaret och utvecklingen av kapitalismen. I slutändan kommer vi fram till att det finns olika sidor i striden om konsumtionsmedlen. Är det företagen, piraterna, blandningar av dessa två eller du som skall avgöra?

Intressant

zp8497586rq

Efter Pirate Bay: materien underordnas

Så kom då rättegången mot Pirate Bay och världens blickar vänds mot Sverige. Joakim valde skiftet precis rätt för veckan. Nu är det ett rättsfall på gång men jag tror det är nödvändigt att börja diskutera fildelningen politiskt och inte bara se ställa den som en fråga mellan lagens kod respektive teknikens koder (Lawrence Lessig påpekade detta, se mer hos Anders Rydell).

En första effekt kan bli kryptografins slutgiltliga genomslag, en andra kan bli att diskussionen om remixkulturen och Creative Commons tas upp mer, då fler än riksdagsledamoten Karl Sigfrid skriver om bristen på digitala allmänningar

För den långa sikten gäller det att erkänna förändringarna.

I torsdags besökte jag tankesmedjan Fores diskussion om rättegången och vart debatten om kulturen skulle ta vägen. Intressant visade diskussionen, precis som Media Evolution med Chris Anderson (som Peter J. Olsson påpekade på Kvällsposten), att de ”piratmässiga” åsikterna blivit långt mer betydelsefulla.

Där är det viktigt att peka ut är att frågan inte gäller bara fildelning, eller integritet och säkerhet på nätet. Det gäller allt som rör vid upphovsrätt/immateriell egendom. Pirate Bay fallet gäller även fysiska produkter och vi behöver inte gå till 3D-kopiatorer och nanoteknik

Ett citat från Anders Sandberg i Captus Tidning

I detta sammanhang är Sverige, med sin högt utvecklade ekonomi och servicesektor, ett ”producentland”. Vi a

ckumulerar och skapar mycket IP, och får därigenom ett intresse av att bevaka denna hemma och internationellt. Det är där man kan leta efter intresset av skärpta regleringar. Det är viktigt att komma ihåg, då många upphovsrättsmotståndare gärna skyller på USA och amerikanska företag, men glömmer att det finns en intressegemenskap bland de flesta industrialiserade länder om starka skydd. Att EU harmoniserar sina upphovsrättsregler med USA har inte så mycket att göra med påtryckningar som att båda parter ser en stor nytta i likartade regler.

Det var faktiskt det som västvärlden satsade på, patentering och intellektuell egendom skulle ge ett konkurrensförsprång. Se på märkesvaror som kläder, design och parfym (som Oscar Swartz tagit upp vid flera tillfällen)

En något elak gissning tror jag är att debatten inte riktigt tagits på allvar för att den uppfattats gälla musik, film, dataspel, underhållning och kultur. De mjuka näringarna ses ännu inte riktigt som så viktiga, trots att ibland de får uppmärksamhet och beröm av politiker och media (konstigt nog). Nu är Pirate Bay rättegången teater, som de åtalade sade.

I dag är även mer av fysiska varor beroende av tanken. Det är inte borren i sig som ger värde, det är mjukvaran som styr den eller den speciella process som den används till hos kunden för att ge en effektivitetshöjning i dennes produktion. Det fanns en debatt om datorimplementerade innovationer, men den försvann. Pirate Bay kommer nog att gräva upp den, när det börjar bli tydligare att frågan är långt större än att jaga en hel generation av ungdomar.

För den debatten behövs nog mindre av teknikdeterminism. Det kanske är det öppna internets sista dagar vi ser, just genom att det byggs bort i sin arkitektur. Utvecklingen är inte given att upphovsrätten skall försvinna eller stärkas.

Pingat på Intressant

zp8497586rq

Myten om konjunkturen- moore’s lag i veckans skifte

Alexander diskuterar boom and bust både i teknik och i ekonomi.

I ekonomin så är högkonjunkturen problemet, inte lågkonjunkturen, som de österrikiska nationalekonomerna hade sagt. Vad möjliggör massiva felinvesteringar över hela linjen? Jo, som ekonomen George Reisman påpekar, kreditexpansion. Penningen är gemensam för alla. Enorma summor blev snabbt tillgängliga från ingenstans. Genom att dessa medel inte k

ommer från besparingar så sänder dessa massiva mängder felinformation genom marknadssystemet.

Det har talats mycket om John Maynard Keynes på sistone, men i den keynesianska mardrömmen som även varit tydlig vid tidigare ekonomiska problem kanske förändringen blir att vi går ifrån boom and bust och hype and diss både när vi talar om ekonomi och teknik?

Intressant

zp8497586rq

Internets barndom är över

Debatt på Newsmill om Wikipedia. Lennart Guldbrandsson reagerar mot de nya kvalitetssäkringarna, flagged revisions, på Wikipedia som Jimmy Wales gick ut med. Han har en poäng, öppenheten var grunden för att Wikipedia skulle fungera som system.

Joakim Jardenberg på Mindpark tycker att problemet är Wikipedias redaktörskultur de s.k. wikipettrarna, och har en berättigad kritik mot editorkulturen i de arga mobbarnas seger (något av nätkulturens mörka sida). Det är inte alltid ett så fräscht intryck. Men redaktörskulturer varierar från språk till språk och jag upplever inte att det finns en enhetlighet. Uppmaningar till att ta det lite lugnt har svårt att lösa kulturella problem.

Debatten om internets strukturer håller på att gå igenom ett viktigt skifte. Bort från hype och diss, till att se problem och börja finna lösningar.

Jag skrev i en artikel i Expressen om hur vi skulle kunna behålla tanken öppet, tillförlitligt och bra Wikipedia. Där finns en lösning till. Ny teknik är viktig, wiki har några år på nacken och vi ska

kanske skifta till tanken på ”code is law”. I artikeln föreslog jag Canonizer, Citizendum gick väl sådär och Google Knol fick kritik av Jimmy Wales av att vara statiska hemsidor. Ändå är det nog i vidareutvecklingar av tekniken och regelsystemen som behövs. Flagged revisions kanske svenska Wikipedia inte skall anta, om det inte funkar med den kulturen, men tankar på fler lösningar skadar inte.

Wikipedia är fantastiskt, men debatten pekar på att vi har en rätt avancerad debatt om det reellt existerande informationssamhället framför oss.

Pingat på Intressant.se


zp8497586rq

Sker idédebatten på bloggarna?

Jonas Morian på PromeMorian skall tala om det intressanta ämnet om partierna och bloggarnaradio Obs i P1 idag.

Två problem dock för uppmärksamheten i partierna.

Det första kommer från det som Erik pejlar från Stefan Hallgren och Henrik Alexandersson. Det råder ett mycket olika belöningsklimat hos politike, internet och bloggarna. Samtalskulturen är skild, där politiken mer gått mot det tekniska och administrativa så har många av de politiska bloggarna blivit långt mer ideologiska och principiella. Det finns ganska få bloggar om den lokala kommunpolitiken, av samma skäl som det verkar vara svårt att engagera folk i den lokala politiken.

Det andra är lite svårare. ”Var disku

teras de stora samhällsfrågorna idag? Är det inom de politiska partierna, på tidningarnas ledar- och kultursidor och i tankesmedjorna, som de stora tankarna om framtiden föds?”, frågar OBS-redaktionen på P1 för serien om idédebatt.

”Code is law” sade den amerikanske juristen och upphovsrättsdebattören Lawrence Lessig.  Lessig menar att i informationssamhället förskjuts makten från politiker till dem som utformar tekniska lösningar, programkod och infrastruktur. Ideologin byggs in i systemen.

Det formar inte bara debatter om integritet, upphovsrätt och det som varit på tapeten, men även hur elektronisk demokrati och elektronisk förvaltning byggs upp.  Det är en idédebatt som får allt större påverkan på hur politiken, demokratin och samhället utformas och vilka möten som kan ske mellan medborgare.

Pingat på Intressant

zp8497586rq