Estland bygger cyberförsvar, Iranska kärnkraftrverk blir hackade med virus, globala företag med omsättning som mindre nationers BNP, en allmänt försvagad nationalstat med Big Brother-komplex, nöjesresor till rymden, krigföring med robotar, ett globalt sammankopplat informationsnätverk, augmented reality – också nu, den sista pusselbiten: mega-städerna med 50-talet miljoner invånare.
Nog låter det väldigt mycket som något hämtat från en cyberpunkroman från 80-talet?
Skulle nästan kunna hävda att av alla framtidsskildringar inom science fiction är det denna som ligger närmast hur det verkligen blev. Vad är det egentligen som saknas för att vi ska kunna säga att vi lever i en ”riktig” cyberpunk-värld?
Uppdaterat: kinesiska myndigheter dementerar nyheten om 42-miljonersstaden. Nåja. Peking med sina 20 miljoner invånare eller Shanghai med sina 4000 skyskrapor är ju inga småstäder direkt.
Dessutom var det ett tag sedan vi passerade gränsen då mer än hälften av jordens befolkning bor i städer. Mega-städernas tid är redan här.