Författare: Erik Starck

Klimatskeptisk gråskala

Den värsta klimatalarmismen har svalnat, åtminstone tillfälligt. Ibland blossar det dock upp en och annan storm i debatten. Ofta får man då intrycket av att det är en svartvit debatt där man antingen har sett ljuset och förstår problematiken eller anses som en halvtokig skeptiker som vägrar se sanningen.

Så enkelt är det naturligtvis inte.

Man kan vara skeptisk mot att temperaturen över huvud taget ökar.

Man kan vara skeptisk mot att en eventuell temperaturökning beror på människan.

Man kan vara skeptisk mot att skatter och regleringar är rätta sättet att åtgärda en eventuell temperaturökning som människan eventuellt åstadkommit.

Man kan vara skeptisk mot att just temperaturförändringarna skulle vara det viktigaste problemet att lösa för mänskligheten.

Man kan vara skeptisk mot att eventuella temperaturökningar skulle få särskilt negativa konsekvenser. Kyla är nämligen inte heller så bra. Fråga vilken mammut som helst.

Listan kan enkelt göras längre.

Är svartvitifieringen av komplexa frågor en konsekvens av massmediernas jakt på objektivitet? När man följer klimatdebatten på nätet uppvisar den det fulla spektrat av åsikter som spretar på alla möjliga håll. Precis som en debatt ska vara.

På tidningarnas löpsedlar är man däremot mer intresserade av att underbygga sin färdigpaketerade story. Nyanserna försvinner i tryckpressens kvarnar. Grått blir svart.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Tillägg: vill bara understryka att listan av saker man kan vara skeptisk mot ovan inte nödvändigtvis rimmar med mina egna åsikter. Den fungerar enbart som exempel på vidden av synsätt.

Skiftet på Skatteverket

Internetframsyn
Sveriges telekominfrastruktur-elit samlad

Nyss hemkommen från IVAs presentation av sin rapport Internetframsyn. Den försöker beskriva vad Sverige behöver göra för att kunna bli den ledande (inte ”en ledande”) internetnationen 2015.

Skiftesspaningarna gav tämligen låg utdelning under de tre timmarna. Infrastrukturminister Åsa Torstensson inledde med ett anförande där hon åtminstone tydliggjorde att hon som politiker helst skulle hålla sig borta från marknaden. Däremot återkom frågan om hur man ska få 100% täckning för internet i Sverige (idag är det 99.7%) flera gånger under eftermiddagen. Det var tydligt att man såg internet som ett demokratiskt instrument som alla borde ha tillgång till. De fyra operatörerna på plats gjorde det dock klart att det inte skulle vara ekonomiskt försvarbart för någon av dem att dra en fiberkabel ut till en stuga ute på fjället.

Det är kanske lite typiskt Sverige att när vi frågar oss hur vi ska bli den ledande internetnationen i världen så ägnar vi mycket tid åt att fundera över hur alla ska kunna vara med inklusive de 0,3% hushåll som bor i en stuga mitt ute i skogen men mindre tid åt hur man faktiskt blir världsbäst på internet. Vad det nu betyder.

Nåväl. Ett tydligt skifte gick åtminstone att frambringa. Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand pratade om framgångarna med elektroniska deklarationer och han menade att det var dags att börja tänka på de elektroniska dokumenten som det normala och pappersdokumenten som det onormala.

Detta är ett stort steg framåt för att digitalisera den svenska byråkratiflottan. Det signalerar en disruptiv tidpunkt, ett tankeskifte. Det som var normalt igår är onormalt idag. I ett land med så pass stor offentlig sektor som Sverige har, men där min patientjournal måste skrivas ut på papper och matas in för hand om jag byter vårdcentral finns mycket kvar att göra (det är nämligen förbjudet för olika vårdgivare att utbyta information med varandra elektroniskt!). Skatteverkets tankeskifte är ett steg på vägen.

Mats Sjöstrand ville för övrigt även att elektroniska adresser skulle ingå i folkbokföringen. En intressant utvidgning av statens kartläggning av ditt liv och leverne om det blir verklighet. Men det får bli en annan post.

Uppdaterat: Oscar Swartz var också där.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Amerikanska bilar får inte säljas i Kina

Anledningen? Ingen bensindriven bil tillverkad i USA når upp till de stränga kinesiska riktlinjerna för miljöfarliga utsläpp.

Om detta kan man läsa i The Toronto Star:

No gasoline-powered car assembled in North America would meet China’s current fuel-efficiency standard.

Artikeln handlar om det stora gröna språnget som Kina genomför. Vidare:

”[…] it is doing far more than Canada, the U.S. or just about any other place to clean up its act. It has begun to impose regulations and targets for car emissions, renewable fuels, carbon storage, forest renewal, energy efficiency and industrial pollution. It’s investing heavily in new technologies, including ”clean” coal and alternative power sources. In many ways it’s putting us to shame.”

På tiden, kanske man kan säga, och Kina gör det heller inte av några andra anledningar än rent självintresse. Man vill som land gå med vinst och tjäna pengar. Dålig miljö är dåliga affärer:

This summer’s Olympics provided an immediate jolt. China doesn’t want foul air to spoil its coming-out extravaganza.

On top of that, pollution is taking a terrible health toll: It’s among the country’s leading causes of death. Climate change threatens to eliminate glaciers on the Tibetan Plateau that are the major source of water for China and much of Asia. Freak storms have unleashed death and economic destruction.

The car efficiency standards were inspired by looming fuel shortages and the soaring price of oil, which China must import.

Detta, om något, visar hur viktigt det är att fortsätta sträva mot öppenhet och att idka handel med fattigare länder. Bara så kan de ha råd att rena utsläpp och skapa en bättre närmiljö, vilket också gynnar planeten som helhet.

Klimatforskaren Erland Källén berättar om mängder av svart sot som släpps ut från utvecklingsländer där mat ofta lagas över en öppen eld:

I industriländerna har man kommit tillrätta med en del av de här utsläppen med ny teknik. Idag kommer den största delen av de svarta kolpartiklarna från u-länder, där man ofta lagar mat över öppen eld och värmer upp sina hus med ved eller kol, utan att ha något partikelfilter i skorstenen.

Kolpartiklarna kan spela en mycket stor roll vad gäller uppvärmningen av planeten:

Utsläpp av svarta kolpartiklar har en betydligt större effekt på uppvärmningen av klimatet än vad forskare hittills har trott, visar en ny studie. Bland annat kan partikelutsläppen vara en starkt bidragande orsak till att glaciärerna i Himalaya smälter, säger Erland Källén, klimatforskare vid Stockholms Universitet.

Låt se här nu… Kina är en grön förebild och det kan vara de fattigaste av fattiga som orsakar den globala värmehöjningen när de eldar för att laga mat eller hålla sig varma (tänk på det nästa gång någon ber dig släcka ljuset för att rädda världen). I båda fallen är det handel, välstånd, kapitalism och teknisk utveckling som är vägen framåt.

Lite gammalt hederligt egenintresse verkar heller inte skada.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Framtidens dagstidning och myten om objektivitet

Dagens Nyheter bjuder på (OK, ”panikartat kastar på mig”) en månadsprenumeration av deras papperstidning mot att jag svarar på en enkät om morgondagens dagstidning.

Några citat från mina svar… på frågan ”Vad tycker du är det bästa med Dagens Nyheter?” svarar jag:

Ärligt talat har de här veckorna med er papperstidning varit en ögonöppnare. Det var nog 10 år sedan jag senast prenumererade på en dagstidning och jag inser hur lite jag behöver den.

Nätet är så överlägset på alla sätt och vis. Nyheterna är färska istället för gårdagens och jag kan följa världens bästa skribenter inom ämnen som intresserar mig [via min RSS-läsare]. Papperstidningen har ingen chans.

Vidare:

Jag är även skeptisk mot människor som påstår sig vara objektiva. Något sådant kan man självklart inte vara. Det är ett tillstånd som bara existerar bland sagorna på Journalisthögskolan. Däremot kan man vara ärlig och öppen med var man står så att jag som läsare själv kan ta ställning.

Jag kanske är lite väl taskig mot JMK men jag vill faktiskt bara lyfta fram ett problem som jag är rätt säker på att de är medvetna om: objektivitet finns inte. Det är som guldet vid regnbågens slut, man kan sträcka sig efter det, men man kommer aldrig någonsin att komma fram.

Objektivitet är som kvantmekanikens partiklar: man kan inte observera dem utan att påverka dem. Man kan aldrig ta sig själv ut ur ekvationen.

På 1900-talet, när kanalerna för massmedia var begränsade och produktion och distribution krävde stora investeringar, fanns det ett mervärde i detta strävande efter objektivitet. Det fanns ett ansvar hos de som rapporterade om nyheter för den breda massan. De hade ju tillgång till megafonerna som ingen annan kom åt. Myten om objektiviteten växte sig stark.

Detta lever kvar ännu t.ex. i dagens TV-soffor där objektivitet verkar innebära att man bjuder in en tok från vänsterkanten och en kuf från högerkanten. Sedan sitter den ”objektiva” journalisten i mitten och fördelar TV-tiden mellan de båda som en enväldig och moraliskt upphöjd domare.

Det hela är inget annat än ett skådespel. Charader. Jag blir som tittare grundlurad.

Samma känsla kan jag få av att läsa Dagens Nyheter. Om man bortser från papperstidningens inneboende begränsningar (som i sig är illa nog) är det denna känsla av skådespel som är dagstidningens största problem.

Man måste avmytifiera journalisten och den heliga objektiviteten. Ge mig människor som skriver. Var ärlig hellre än objektiv.

Bli mänsklig.

Uppdaterat: Johan Norberg tipsar om Joakim Nilssons debattartikel i Expressen idag:

”Genom kravet på objektivitet får, inte minst etermedierna, en orimlig arbetsuppgift. Då är det ärligare att låta svenska medier vara öppna med sina vinklingar och partsinlagor och inte behöva hymla när de ger information till svenska nyhetskonsumenter. En nyhetskanal som öppet profilerar sin nyhetsbevakning ger sina tittare eller lyssnare möjlighet att, mot bakgrund av kanalens profil, värdera den information man sänder ut.”

Uppdaterat 2: Hur objektiva är den tvångsfinansierade televisionens tyngsta nyhetsprogram? Gunnar Sandelin ger svaret idag på DN Debatt:

Under åtta år därefter var jag reporter på Sveriges Television. Där fick jag bland annat instruktioner av en ansvarig redaktör för ett av våra största nyhetsprogram att det ska ”vara så synd om invandrarna att folk ska gråta framför teven”

Objektivt? Opartiskt?

Från SVTs hemsida:

På senare tid har SVT använt uttrycket ”fri television” för att förklara ”public service”. Med fri menar vi inte gratis utan fri från inflytande från politiska och kommersiella krafter.

Det är helt OK att vinkla sina nyhetsinslag, men försök inte lura i mig att de är objektiva eller opartiska – särskilt inte om din verksamhet finansieras med tvång!

Outsourcat havandeskap i Globaliseringen 3.0

Vad är globaliseringen?

Jo, globaliseringen är den process som nöter ned geografiska, kulturella och ekonomiska hinder mellan människor.

Faktiskt, svårare än så är det inte.

Dess konsekvenser, däremot, kan ibland vara svåra att acceptera. Som t.ex. att det blivit enklare för par som av olika anledningar inte kan skaffa sig barn att låta någon i ett annat land agera surrogatmamma mot betalning.

Outsourcat havandeskap, alltså.

NY Times skriver:

Yonatan Gher and his partner, who are Israeli, plan eventually to tell their child about being made in India, in the womb of a stranger, with the egg of a Mumbai housewife they picked from an Internet lineup.

När anti-globaliseringsrörelsen var som starkast för ett par år sedan, var det en rörelse mot vad man såg som storföretagens exploatering av fattiga länder. Man kritiserade s.k. sweatshops för att utnyttja arbetskraft. De här rösterna har tystnat i takt med att företagens investeringar i låglöneländer givit allt fler jobb och dragit allt fler människor ut ur extrem fattigdom.

Men det har också skett ett skifte i själva globaliseringen som fenomen. Den skarpsinte skribenten Thomas Friedman kallar det globaliseringen 3.0:

This is Globalization 3.0. In Globalization 1.0, which began around 1492, the world went from size large to size medium. In Globalization 2.0, the era that introduced us to multi

national companies, it went from size medium to size small. And then around 2000 came Globalization 3.0, in which the world went from being small to tiny. There's a difference between being able to make long distance phone calls cheaper on the Internet and walking around Riyadh with a PDA where you can have all of Google in your pocket. It's a difference in degree that's so enormous it becomes a difference in kind.

Antiglobaliseringsrörelsen var kritik mot globaliseringen 2.0 men vi är redan inne i den tredje fasen, där det inte längre bara är storföretag som drar nytta av de minskande barriärerna mot omvärlden utan även enskilda individer.

Exempelvis par som är villiga att göra eller betala vad som helst för att skaffa sig ett barn.

I den platta värld utan barriärer som globaliseringen 3.0 utgör är det bara en tidsfråga innan ett homosexuellt par i Israel – eller Sverige för den delen – finner en lågutbildad kvinna i Indien som kan bära deras barn i utbyte mot $2500.

Det kan låta som att kvinnan utnyttjas, men hon får vård och bättre betalt än något jobb kan erbjuda. Det är samtidigt just denna fråga varje individ måste fundera över och själv finna ett svar på.

Denna fantastiska kraft som utgör globaliseringen möjliggör saker som inte tidigare var möjliga. Världen blir mindre. Det går inte att dra upp en gräns runt Sverige och låtsas som om världen utanför inte finns. Kvinnan i Indien och du är del av samma, globala samhälle. Utan globaliseringen hade hon inte ens funnits på din radar.

Nu kan hon bli mor till dina barn.

Ett skifte har skett.

zp8497586rq

Kristina Höök efterlyser framtidsvisioner: finner Big Brother

I en intervju i det närmsta den svenska IT-världen har en dagstidning: Computer Sweden, efterlyser professor Kristina Höök politiska visioner för tekniken:

Hon efterlyser tydligare politiska visioner för i vilken riktning teknikutvecklingen ska drivas.

– Politiker har inga tankar om det här. Men de är faktiskt beställare av teknik. Var är då visionen om vilket samhälle vi ska bygga?

Vidare:

– Många politiker tycker att utvecklingen går så fort och de ska inte hejda den. Men det är faktiskt deras uppgift att styra den rätt.

Sedan fortsätter hon med att lyfta fram ett exempel: integritetsfrågan. Här ser vi ett ypperligt exempel på hur svåra dessa frågor är. Höök säger:

Skillnaden mellan om jag gör något dumt mot dig nu är att personen bredvid ser när jag gör det. På internet är det ingen som ser och då kan jag heller inte hållas ansvarig, som det ser ut i dag. Men om det krävs kan vi bygga in system där vi exempelvis lägger in hemlig information i foton från mobiler som gör att det går att se vilken mobil som tagit det nakenfoto som cirkulerar på nätet.

Alltså, Höök vill möjliggöra för polisen och staten att övervaka dig så att du inte kan övervaka någon annan. Hon vill att staten i hemlighet ska kunna spåra vad du har för dig, långt in i sängkammaren. Är detta rätt väg att gå? Det beror helt på hur man anser statens roll mot individen ska vara. Det är ett vägval med långtgående konsekvenser.

Är detta en fråga enbart för framtiden? Absolut inte. Ett aktuellt exempel är den 29-årige man som friades av Hovrätten i Malmö efter en fällande våldtäktsdom i tingsrätten.

Det visade sig nämligen att mannens mobiltelefon inte befann sig där kvinnans vittnesmål pekade på att den borde ha funnits:

Våldtäkten ska ha skett på Rosengård någon gång efter klockan 21.15. Men mobilspårning visar att 29-åringen just då befann sig vid Bulltofta på väg till sin bostad i en grannkommun. Spårningen visar också att 29-åringens mobil ett par minuter senare kopplade upp sig mot en telemast utanför Malmö kommun.

Förrutom det ganska intressanta faktum att mannens mobiltelefon räknas som i princip en kroppsdel hos mannen själv, visar exemplet hur vi redan lämnar spår efter oss som vi kanske inte alltid tänker på. Om något borde företag (och definitivt myndigheter!) vara bättre på att förklara vad för slags information de sparar om sina användare och om oss medborgare. Öppenhetsprincipen bör råda.

Något helt annat än Hööks hemliga bildövervakning, alltså. Så länge frågan förblir odebatterad kan dock hennes vision bli verklighet.

Jag bävar då inför frågan om vilka andra ställen hon vill stoppa in hemlig information i för att kunna övervaka vad folk har för sig.

10 saker som kan ge dig 1000-årigt liv

Futuristen Jack Uldrich bjuder på ett tankvärt mem om den accelererande utvecklingens framfart: tänk 10x, inte 10%.

I constantly remind them, however, that we are no longer living in an era of linear growth—a 10% improvement might have been sufficient to keep them competitive in the past, but it is no strategy if they desire to be in business in 10 years. To achieve that goal, they must be on the lookout for how 10X improvements will transform their business.

Han utvecklar sedan resonemanget i en bloggpost om radikal livsförlängning. Du kanske hoppas kunna leva 10% längre än dina föräldrar. Tänk om. Uldrich presenterar en lista på 10 saker som kan få sig att leva i 1000 år!

Listan innehåller bl.a. artificiella organ, kraftfullare datorer (vilka ger markant bättre redskap för forskning särskilt inom den moderna genetiken där mönsterigenkänning och simuleringar är viktiga), nanoteknologi och robotkirurgi (med betydligt bättre precision än vad en mänsklig kirurg kan uppnå).

Vad händer om något blir 10 gånger bättre? 10 gånger billigare? 10 gånger snabbare? Ett skifte sker. Genom att mentalt förbereda sig på skiftet blir chocken då det inträffar mindre.

Dags att börja planera din 1000-årsdag? Nja, kanske inte, men det är hög tid att ställa sig frågan hur samhället och människan förändras av den accelererande utvecklingen. Den här bloggen vill hjälpa dig formulera svaren.