nyföretagande

Kan man få lite service?

Erik frågar oss om när ny teknik krockar med gammal kultur.

Då återvänder jag till Gordon Gekko och banken på 80-talet. Den nya tekniken har, tyvärr, även inneburit att mycket administrativt arbete har lagts ut på kunderna. Det är svårt att köpa mer service om du ens vill, då alla företag lägger sig i samma nisch. För att beställa färdtjänst måste du ringa till Moldavien. Möbelföretaget vill att du bygger din säng själv, men då kan din dåliga montering leda till att sängen håller kortare tid. Du får fylla i allt pappersarbete inför köpet via företagets hemsida.

Tekniken kan, och har, skapat nya tjänsteyrken. Mycket av tekniken är användarvänlig, och är lätta att komma in i. Men det sker relativt lite, för arbetskraft är så dyr relativt tekniken. Ett av skälen är löneskatterna, och problemen för småföretagare att kunna agera på dagens anti-marknader. F-skattare är den nya underklassen.

Så om jag skall plocka ut ett svar till Erik, så är det att den nya tekniken eliminerade den gamla kulturen av personlig, kunnig och engagerad service.

Det är lätt att bli för konservativ och romantisera gamla tider. Servicen var inte alltid bra på 80- och 90-talet heller. Många yrken som nu försvunnit var tråkiga och dåligt betalda. Men behöver vi pressa bort dem före sin tid? I Sverige har särskilt fackförbunden pressat för att få bort lågproduktiva yrken med den solidariska lönepolitiken. Det har skett även inom de serviceyrken, som skulle bilda grunden för den nya arbetsmarknaden. Det handlar alltså inte om någon ondska från företagens sida, utan incitamentsstrukturer.

Det handlar om att få fungerande sociala gemenskaper. Om företag är innovativa, kommer de att finna sätt att använda teknik på ett innovativt sätt. Men om de försöker att undvika risker och kostnader, kommer de att finna på sätt att använda tekniken för det syftet istället. Om service går från rationalisering och effektivisering till att bli en social accelerator med kunder och intressenter, så kan företag dra nytta av hypersamarbetet på webben. Den nya tjänsten är den du själv varit med och skapat för dina behov, inte företagets behov.

Så, vad tycker ni? Rätt eller fel?

Intressant

Patent och nyföretagande

Johanna lyfter frågan om patentens vara eller icke-vara i veckans skifte. Min vinkling på svaret blir från det lilla företagets synvinkel. Är patent något man som litet, nystartat företag ska bry sig om? Vilken syn har svenska startups på patent?

Själv har jag, från tiden då jag var anställd på ett stort, internationellt företag ett patent som går att finna här. En kaffe utlovas till den som lyckas förstå vad patentet egentligen handlade om. Nej, det var inte jag som skrev patenttexten, det fick en jurist ta hand om.

Just det. En jurist. För detta är precis vad patent idag handlar om: juridik.

Inte innovation.

Inte kreativitet.

Inte nyskapande.

Juridik. Inget annat.

Patent fungerar som juridiska sköldar för stora företag. Det är spelpjäser man kan använda mot sina konkurrenter. Ibland förekommer desperata attacker av döende företag, som i det här fallet (Filmtillverkaren Kodak stämmer Sun för att de använt objektorientering i programspråket Java. Ja, det är heltokigt. Kodak gick vinnande ur den striden, något som anställda på Sun numera refererar till som sitt ”Kodak Moment”.) Ju fler patent man har desto bättre skyddad är man mot juridiskt fulspel.

Men som nystartat företag, då?

Det beror på. I den lilla subkultur av nystartade företag jag rör mig i, webb- eller mobilrelaterade startups, är patent i princip en icke-fråga. Det är en värld där man mycket hellre lägger sin tid och sina resurser på att leverera en användarvänlig och innovativ tjänst än på advokater. Det är en värld där 90 entreprenörer på 24 timmar kan skapa 52 webbtjänster. Det är en värld där man hellre testar sig fram än arbetar fram tunga affärsplaner.

Sedan finns det en parallell värld av svenska innovationsföretag, de som huserar i inkubatorer runt de svenska forskningssätena. Dessa företag är resultatet av en nyföretagarstrategi byggd med triple helix i centrum. Tanken är att universiteten, staten och näringslivet (oftast representerad av de stora industriföretagen i Sverige) tillsammans ska verka för innovation.

I denna värld värderas akademiska meriter och patenterbar forskning mycket högt.

Startups, å andra sidan, är rebellerna, nyföretagarnas punkrörelse. Att röra sig snabbt och anpassa sig till förändringar är dessa företags livsblod. Då är tunga patentprocesser lika avlägsna som en dirigent i ett punkband.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=InK4xolg6vk&hl=en&fs=1&]

Så, behöver man patent i ett nystartat företag? Det beror på vilken sorts företag du vill driva. En juridisk konstruktion med en värdefull innovation i botten som passar väl in i ett större företags patentportfölj så att det kan bli uppköpt eller något som skapar direkt och konkret värde i människors liv?

Om du är på väg att starta ett företag och undrar om du ska patentera din idé så vet du förmodligen redan svaret på frågan vilken typ just ditt företag är.

Jag tycker personligen att vi har ett överdrivet stort fokus på patent och forskning i det här landet. Självklart finns det marknader (medicinteknik, bioteknik etc.) där patent förutsätts och är viktiga men för de allra flesta företag är det betydligt mer viktigt att leverera sin produkt och testa den mot faktiska kunder och då är varje dag spenderad med en patentjurist en bortkastad dag.

Ut och bygg istället! Varför inte ställa upp i nästa omgång av 24 hour business camp? Ett garanterat patentfritt arrangemang där innovationsviljan sprudlar. Hey ho, let’s go!