Human Enhancement

Får elitidrottare vara lika dopade som pensionärer i framtiden?

I dag börjar OS i Beijing under den dubbeltydiga parollen One World, One Dream.

Precis som vid alla större idrottsevenmang de senaste årtiondena så har det redan innan spelen funnits en hel del fall av dopade idrottare. Det kommer inte att förändras, snarare ser vi här ett skifte på gång inom idrotten: att anpassa sig till resten av samhället.

Jag och Julian Savulescu skriver i dagens GP om EPO-dopningen och i DN skriver Torbjörn Tännsjö och Claudio Tamburrini om att det är lika bra att tillåta dopning i elitidrotten. Bengt Saltins påpekande om antidopingbyrån WADAs tester har väckt uppmärksamhet.

Att fortsätta vidga kriterierna för dopning till fler preparat kommer inte att gå bra. Vi är alla onormala på något sätt, och vi riskerar att den tragiska historien med skidåkaren Eero Mäntyranta får fler uppföljningar.

En hårdare testregim riskerar också att sprida sig vidare i samhället, om det är OK att bryta ned den personliga integriteten för idrottare vid testerna. Trots allt har ju elitidrottare hårdare drogtester än personal på kärnkraftverk.

Sedan så håller medicinens gränser mellan botande, förebyggande och förbättrande medicin blir allt mer otydliga. I dag används syntetiskt testosteron i åldringsvården. När människor får möjligheten att förbättra sin kropps funktioner på ålderns höst kommer många att ta den. Vi som inte tävlingsidrottar, varför ska inte vi få bli starkare, piggare och friskare?

Istället för en ”ren” idrott borde vi inrikta oss på en säker idrott

Pingat på Intressant.se

Evig kärlek på burk

Det har varit mycket hjärna här på bloggen, men nu är det dags för lite hjärta.

Julian Savulescu och Anders Sandberg undersöker i Neuroenhancement of Love and Marriage: The Chemicals Between Us hur man kan använda neurofarmakologin för att förbättra kärleken och i vilka sammanhang det skulle vara en bra idé.

Vår biologi kring kärlek och förhållanden utvecklades under mycket annorlunda omständigheter än dagens. Oftast så höll inte förhållanden i årtionden, av det enkla skälet att partnern dog relativt tidigt. Savulescu och Sandberg diskuterar därför modifieringar parbildningssystemet och återskapa de neurokemiska förhållandena vid första förälskelsen.

Det är utmanande, då vår bild av kärleken är kopplad till en uppfattning av autenticitet. Men neurokemin gläntar faktiskt på dörren att vi själva kan välja och planera vår responser inför en partner.

Hjärnan är morgondagens affärsområde

Sonia Arrison påpekar att hjärnan kan bli morgondagens viktiga affärsområde.

Hjärnan blir alltmer viktig, som Arrison påpekar, därför att en åldrande befolkning kommer att drabbas alltmer av neurologiska sjukdomar- många av dem som vi inte kände till tidigare då människor helt enkelt inte uppnådde en så hög ålder att de kunde drabbas.

Satsningen från bl.a. Nintendo på hjärntränande spel är intressant, och öppnar en ny marknad. Eller går snarare genom att stimulera tänkande, inlärning och tränande för en snabbt växander nischmarknad tillbaka till sina rötter på 90-talet. När dataspel nådde de verkliga massmarknaderna lades istället energin på att nå ut brett med cool grafik och effekter. Nu kan trenden vända.

Kopplat till vår nya kunskap om hur hjärnan fungerar har man tidigare påtalat medicinen. Artikeln beskriver också hur tekniken även används för hjärnimplantat där tanken kan styra robotar och rösttelefoner.

Det har spekulerats av bl.a. Ramez Naam att inom kort kan tekniken användas för att genomföra mental kommunikation med maskiner, och uppkoppling mellan hjärnor för att ge en slags Internet-baserad telepati. I kombination med livsförlängning och andra generella tekniker, kan man ana djupa förändringar av vår uppfattning av kropp och tanke, om jaget, individen och samhället.