Moores lag, som populariserat säger att beräkningskapaciteten dubblas var 18:de månad, riskerar i och med finanskrisen att visa sig falsifierad, men bara i dess populäraform. Transistortätheten, eller antalet transistorer på ett chip, som Moores lag egentligen handlar om är inte direkt utmanat, ty istället för att ständigt få ”more bang for the buck”, så efterfrågas idag istället ”equal bang for less buck”.
Dessutom efterfrågas ”grönare” processorer, en faktor som tidigare nästan helt ignorerats. Inte minst i en tid där datorkraften koncent
reras i moln, och driftkostnaden för el blir påtaglig för leverantören, samtidigt som batteritiden i våra små netbook-batterier blir mer kritisk.
Denna lilla introduktion avser peka på något större, nämligen anpassningar i ”boom and bust”-cykeln, och cykeln som sådan.
Den kraftfulla kommandoekonomin som löser ”Boom and Bust”-problematiken verkar inte vara på modet för tillfället, men Keynsianism har dammats av och åter rullats in i alla finrum.
Veckan skifte undrar vad dessa svängningar betyder för utformningen av framtiden – i stort och smått? Och vilka idéer kan man tänkas rulla ut i framtidens finrummen för att förhindra hiskliga amplituder i konjuktursvängningarna?
zp8497586rq