Waldemar Ingdahl är VD för Eudoxa, en liberal och oberoende tankesmedja inriktad på frågor om hur naturvetenskapen och tekniken förändrar vårt samhälle.
I dag så uppstår de mest kontroversiella frågorna med de mest vidsträckta implikationerna inom politiken just på frågor som biotekniken, läkarvetenskapen, miljön, informationstekniken, vår värdering av risker, vår syn på kroppen och hälsan. Där behöver man förena både för naturvetenskapen och humaniora för att kunna debattera framgångsrikt.
Tre frågor till Waldemar
Viktigaste händelse de kommande 10 åren?
Det gradvisa skiftet från ett enhetligt samhälle, där organisationer är främst är inriktade på att regelbundet producera mer av samma saker till ett där innovation och föränderlighet är ledorden.
Historiskt favoritskifte?
Skiftet mellan industrisamhälle och informationssamhälle
Varför skriver du på Skiften.se?
Många av de samhällsförändringar som ny teknik innebär kan inte passas in under gamla politiska etiketter. Därför är det viktigt att man uppmärksammar de många nya gradvisa skiften de medför i dagens debatt.
Kommentar till artickel i Aftonbladet.
Forskningen om GMO är inte problemet – men hur den används samvetslöst av bolag som Monsanto etc. Tyvärr används nästan uteslutande två antibiotiska (mot liv) genförändringar vid kommersiell odling. Antingen resistans mot s.ka. bredspektriga gifter typ Roundup eller en förändring (BT toxin) som får växten att själv producera gift (bomull). GMO odling med monokulturer på stora arealer påskyndar resistensutveckling varför allt fler och värre gifter måste tas till. (garanteras av t.ex. nära samarbete mellan Monsanto och BASF). Giftanvändandet strider mot ekologiska principer för hållbar utveckling och kan på intet sätt accepteras av ekologiska odlare.
Bengt Svalander.
Problemet är att de växter som förädlats hittills främst varit till nytta för producentledet, och med få nya egenskaper (främst motståndskraft mot angrepp från insekter och ogräs).
Varför har man inriktat sig på nytta för producenten? I slutet av 80-talet så fanns det många innovativa startup-företag och väletablerade fröförädlare som satsade på att utveckla bioteknik för jordbruket. De innovativa företagen stoppades, särskilt i Europa, av moratorier och dyra regleringar.
Det finns nu tydliga bevis att BT- grödor har minskat användningen av insektsgift. I Kina så kunde bomullsodlare göra stora minskningar i insektsbekämpningmedlen på bara ett år genom att använda genförbättrade plantor, påpekar professor Pamela Ronald. Även om BT-bomull i Kina har varit dramatiskt effektivt i att minska användningen av insektbekämpningsmedel så började vissa bönder att använda det efter 7 år mot skadeinsekter Bt inte är avsedd för. Det pekar på varför det kan vara så bra att passa ihop GMO och ekologisk odling som innefattar rotation i vad som odlas och användningen av insekter för att kontrollera sekundär ohyra. Med 80% ökningar av avkastningen så bör man nog se över det…
Sedan har ju användningen av gifter i jordbruket minskat sedan man introducerade ogräsgiftsresistenta grödor, som visats av Fernandez-Cornejo & Caswell 2006.
Professor Sten Stymne har också intressanta kommentarer
http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2006/10/som_fan_lser_bi.html
I slutändan handlar det om värderingar, vill man att det ekologiska tänkandet skall nå utanför en nischgrupp av konsumenter? Då behövs också bättre produktivitet.