Hacka staten? Det låter brottsligt?
Men, nej, jag syftar inte på några intrång i statsministerns hemdator. Ordet ”hacka” använder jag i betydelsen ”förändra” eller som en digital variant på ”meka” (det där man gör med bilen). Det var precis vad projektet Rewired State gick ut på när det gick av stapeln för en dryg månad sedan i England. Det handlade om att sätta ett antal programmeringskunniga entusiaster under ett tak i en dag och sedan snabbt ta fram nya webbtjänster åt myndigheter:
Over 30 hacks were created, from fully working sites to groundwork to much bigger projects. Job Centre Pro Plus was a clean rewrite of the Job Centre Plus government website, allowing job seekers to quickly and easily find jobs by keyword within their local area, and subscribe to email alerts to future additions. Along the same lines, there was a rewrite of the official Active Places website, which in 8 hours, 3 developers had been able to create a much better website that cost the government over £5m to build, and added accessibility and mobile support.
Jag var på ett liknande arrangemang i januari. Evenemanget hette 24 hour Business Camp och vi var 90 personer som byggde 52 webbtjänster på 24 timmar, dock ej åt någon myndighet. Det var fantastiskt kul och skaparglädjen fick hela Yasuragi ute på Hasseludden att vibrera!
Ted Valentin, spindeln i nätet på 24hbc. Foto av mig.
Waldemar tar upp e-förvaltningen i veckans skifte. Det är ju som så, att statsapparaten ska internetifieras. Här finns många skiften dolda, flera av vilka Waldemar nämner i sin text. Skiften såsom demokratin och mjukvaror under open source-licens, den automatiserade byråkratin (med markant färre människor anställda) och dennes kusin, den automatiserade polismyndigheten.
Samtidigt blir det, som alltid med politiska projekt, en långsam förändringsprocess – raka motsatsen till den snabba utvecklingen på internet. Åren går utan att något händer förrutom enorma och kostsamma fiaskon. Det mest tragiska är att internet i sig är ett fantastiskt demokratiskt verktyg (det finns ingen e-demokrati – det finns bara demokrati) trots våra politikers idogra försök att kväva utvecklingen. Potentialen att göra samhället bättre är minst sagt enorm!
Men nej, politiken visar återigen att den är bäst på att reagera snarare än agera. Ytterligare några år av utredningar väntar oss. Ytterligare miljarder av våra pengar kommer att kastas åt mastodontprojekt utan ände.
Det kommer självklart aldrig att hända men att ge uppdraget åt Ted att arrangera ett svenskt Rewired State-projekt skulle ha gett betydligt mer för pengarna.
Jag kan lova att vi är många som vill vara med och hacka staten.
Jag tror inte politikerna försökt kväva utvecklingen eller inte försöker göra samhället bättre. Skillnaden ligger i vad som anses vara utvecklingen eller vad som gör samhället bättre. I min skrift E-demokrati
http://tinyurl.com/edemokrati
och av Johan på bloggen Mothugg uppmärksammades att politikerna snarare var pionjärer i slutet av 90-talet. Både digitala Kalix och Cyberjaya i Malaysia var förebilder drivna av visionära politiker. Fast visionerna var annorlunda till sitt innehåll. Kostnaderna bestod inte så mycket av hårdvara och mjukvara som av förändrade arbetssätt för politiker och förvaltning.
Diskussionen om e-förvaltning och e-demokrati har inte spelat ut sin roll, genom de digitala klyftorna som finns i vårt samhälle, både av tillgång på teknik och av kunskap och datakultur. Två miljoner människor i Sverige är inte nätmedborgare, och det skär igenom generationerna. Här kan väl utformad e-förvaltning hjälpa till att sänka trösklarna, och där behövs hackning, eller snarare att utforma smarta system från medborgarnas perspektiv.