Under TPB-rättegången i veckan kunde man ana en attackstrategi hos åklagarsidan som cirklar kring begreppet pirat och hur det bör anses som uppenbart att en webbsajt som kallar sig The Pirate Bay uppmuntrar till illegalt beteende. En närmast ideologisk attack eftersom det skulle innebära ett likhetstecken mellan pirat och kriminell, något som t.ex. Piratpartiet knappast skulle skriva under på (även om jag tycker de borde byta namn).
Men vad är då en pirat? Vad innebär ordet som alla pratar om?
En förklaring, eller kanske snarare en version, ger Matt Mason i sin bok The Pirate’s Dilemma. Se och hör honom tala om boken och piraternas historia här.
De pirater Mason talar om är snarare mönsterbrytare än kriminella. Det är människor som vid ett teknisk skifte snabbt tar till sig de nya möjligheterna och använder tekniken som sin plattform.
Dessa pirater kan vara konstnärer, hackers (i bemärkelsen ”hemma-pulare”) eller entreprenörer. Mason själv sände piratradio i London. I boken skriver han om punkrörelsen och discoteken, graffitin och hip-hopen men också piratkopierade läkemedel och open source-programmerare.
Och visst rör sig även Masons pirater ibland i ett legalt gränsland men han ser deras samhällsfunktion som inte helt olik Joseph Schumpeters entreprenörer (”punk capitalists”), de kreativa förstörarna, med den ack så viktiga funktionen att ifrågasätta, bryta ned gamla mönster, prova nya vägar och föra utvecklingen framåt. ”It’s how inefficient systems are replaced.” skriver Mason. Ibland innebär detta att man bryter mot existerande lagar, men det är i så fall lagar vars syfte är att bibehålla en struktur.
Ja, en moralisk balansgång, men ur denna synvinkel var Rosa Parks lika mycket pirat som Radio Luxemburg eller 90-talets svenska, unga nyliberaler (med, just det, Alexander Bard, som en av frontfigurerna, vilket visar att pirat är en mental inställning man kan tappa bort när man själv blivit del av strukturerna) som drev svartklubbar samtidigt som de pressade Sverige i mer frihetlig riktning.
Jag vet inte om Piratpartiet eller Piratbyrån delar den här synen på piraten som mönsterbrytare och punkkapitalist men det är åtminstone en annan bild än tjuv och bandit som åklagarsidan kommer att försöka driva.
Det är sällan två samhällssystem står mot varandra i rätten (det är uppenbart att det inte bara är de fyra åklagade männen som är under prövning, utan något betydligt större). Det mest tragiska blir man påmind om när man läser undertiteln till Masons bok:
How youth culture is reinventing capitalism
Just så. Pirate Bay borde inte vara upphovsrättsindustrins fiende, utan dess framtid.
Detta blir också en konsekvens av Masons definition: det finns enbart förlorare i piratkampen.
Man slåss nämligen inte mot piraterna som individer utan mot sin egen framtid.
Mastodontkommentar..
Pirat.. Vad var en pirat historiskt? Släpp nu Hollywood-fluffet och fundera på det. Hur såg världen ut då, vad präglades den av? Jo imperialism, merkantilism och imperiell hegemoni. Vad krävdes och vad upprätthöll imperierna vid denna tid då det var häst o vagn som gällde på landbacken? Jo herravälde över haven. Vilka stämplades som pirater? Det är här det blir viktigt att släppa Hollywood och maktens beskrivning av historien, tänk logiskt istället. Vilka hot upplevde dessa imperier som byggde på herravälde över haven?
Skeppen förde varor, kunskap, vapen och information, handel som upprätthöll imperierna. De skepp som ingick i imperiet skyddades av imperiets slagskepp. Men vad hände med uppstickare, sådana som gav imperiet fingret? Många av de som blev kallade pirater var bara handelsmän med båtar, de villa bara inte segla under imperialistisk flagg och helt enkelt sköta sina egna affärer, de utgjorde ett hot mot imperiets hegemoni. Somliga gav upp, somliga monterade kanoner på sina båtar för att kunna försvara sig mot imperiets fartyg som försökte hindra dem. De som gjort tillräckligt mycket ”ofog” fick givetvis ett pris på sina huvuden och kunde inte längre göra någonting lagligt. De kunde defenitivt inte köpa båtar och var utestängda från allt vad banker och större handelshus hette. Så vad skulle de göra.. Rättshaverister? Javisst. Somliga av dem, långt ifrån alla som ändå kallades pirater, började behandla framförallt brittiska fartyg såsom brittiska flottan behandlat dem.. Men dessa var få, det stora flertalet var bara skeppare som inte ville foga sig under imperiets hegemoni och istället idka frihandel.
Vad fick egentligen imperierna att falla? Det var inte piraterna, det var tekniken. Oljan, industrialismen och järnvägen. Idustrialismen kom med kolet före oljan, men det var oljan och järnvägen som satte riktig fart på den. De första att fatta oljans galopp var tyskarna, de byggde järnväg till mellanöstern via balkan, industrivaror åt ena hållet och olja i den andra riktningen var tanken. De började köra sina båtar med olja och bokstavligen körde skjortan av britternas rykande kolskorvar som syntes miltals och hade mycket kortare aktionsradie. Där sköts det brittiska imperiet i sank, med den tekniska utvecklingen. Före första världskriget, när england för glatta livet konverterade flottan från kol till olja uttalade Winston Churchill (som first lord of the admirality): ”We must become the owners or at any rate the controllers at the source of at least a proportion of the oil which we require.” Där blev oljan till en del av länders nationella säkerhet (imperiella för britterna). Skotten i Sarajevo föll och resten är sas. historia. Konsekvensen av förändringen när transporter kunde föras effektivt på land och vikten av kontroll över oljan sammanfattades geopolitiskt av Mackinder med följande rader:
>Who rules East Europe commands the Heartland;
Who rules the Heartland commands the World-Island;
Who rules the World-Island commands the world.
Å allt sedan dess har det i stort sett inte varit fred i Afganistan (strategiskt mitt i ”The heartland”) eller mellanöstern. Men nu har nästa stora teknikskifte kommit, informationsteknologin. Konsekvenser? Ja säg det i dessa stora geopolitiska sammanhang, våra barnbarn eller barnbarnsbarn kanske kan sammanfatta det. Vår tids pirater? De är troligen samma gamla frihetliga marknadsliberaler då som nu, somliga trängs in i ett hörn av makten, men redan en trängd råtta kan vara farlig emedan trängda ledare bara är patetiska.
En annan historisk aspekt är hur makten flyttat efter informationen. Redan i bibeln har vi Babylons mysterium. Man brukar ju på ett ungefär betrakta det som den moderna civilisationens vagga där nånstans i Mesopotamien, Irak ungefär. Varför? På den tiden behärskade vi inte att resa över haven i någon nämnvärd omfattning, vi kunde inte navigera. Titta på en jordglob, var ”världs-öns” centrum ligger blir rätt uppenbart. Kring Babylon möttes alla farleder för kamel-karavaner, det var här all information passerade, inte bara varor mind you. Det var här som bankväsendet hade sin vagga, för det var här där farlederna korsades som valutor växlades, varor böt händer för vidare transport, information om vem som blev skyldig vem osv. Makten samlades där informationen samlades, där kunskap om vänner och fiender kopierades mellan maktens hjärnor.
Men vad hände när man kring medelhavet lärde sig att bygga bättre båtar och kunde börja navigera lite längre ut från stränderna? Jo, ett annat kommunikationsnätverk såg sin dager kring medelhavet. Detta ”intelligence network” började konkurrera med det gamla babylonska. Ett nytt informationscenter som fick information snabbare såg sitt ljus i Biblos (dagens Libanon). Detta informationscenter var dock militärt oskyddat och flyttades senare upp i bergen några mil från havet, Jerusalem. Detta center hade både sjömännen och fiskarnas snabba nätverk på ena sidan bergen, och kamelkaravanerna via döda havet på den andra. En stor del av första testamentet i bibeln ägnas åt denna förflyttning av informationscentret, och det är naturligt att det monetära systemet flyttar med, för det kan inte fungera utan information om vem som är skyldig vem och vem som gjort vad osv.. I synnerhet inte på den tiden. De förtroenden, allianser, och ”trusts” som byggts upp flyttade med, och växte snabbare i Jerusalem än i Babylon, allt snabbare i takt med sjöfarten. Grunden står alltså att finna i teknik, i detta fall båtbyggandet och navigeringskonsten, och dess möjlighet att snabbare och längre kunna föra kommunikation, makten fick längre och snabbare tentakler.
Som bekant är inte Jerusalem världens medelpunkt för information längre. Time passes, shit happens.. Tekniken går vidare och med den informationsflödena. Från Jerusalem flyttas sakta över lång tid ”intel-centrum” i tur och ordning till Rhodos, Rom, Malta (kring korstågens tid) och sen till Lissabon, en internationell smältdegel av allt från skandinaver till afrikaner på 1400-talet.
Vid denna tid började människan verkligen behärska haven, nu gick det riktigt fort, riktigt långa sträckor. Här föddes det brittiska imperiet lite vid sidan av mapmakers baseline genom insiderstatus på grund av logiken som följer av WuTuis hemlighet (insiders likt kosarerna var på Ceasers tid) och en viss upptäckt av en man vid namn Newton, men det orkar jag inte gå in på närmare (jo hans rön hemlighölls till att börja med, men när det kom ut så blev det vetenskap som resten av världens utveckling hade nytta av tack vare tryckpressen och den vetenskapliga metoden som kräver publikation och hyggligt låga trösklar till informationsspridning).
Ett kort tag var Azorerna världens intel-center, innan hopet gjordes över atlanten till Nantucket, som under segelskeppens tid var skyddad av en sandbank och utgjorde en naturlig punkt för skepp, varor och information. Här föddes t ex. Benjamin Franklins mor. å här har än idag de inflytelserikaste mediamogulerna en årlig liten trivselkväll i augusti. Senare när tekniken växte ur Nantuckets sandbank så blev det Norfolk (intel) och NewYork(banking). Men vad sker nu? Vad har hänt med informationsflödena genom Internet? Var är informationscentret? Nu lämnar jag fältet fritt för spekulation.
Många paraleller kan dras till idag, fler än man tror vid en första anblick och kom ihåg att det inte bara var vildsinta galningar ombord på segelfartyg som kallades pirater, det var bara den bild som gavs av makten för att forma den tidens konsensusverklighet för att passa den rådande viljan hos makten. En beslutsfattare måste ju alltid motivera sina beslut inför någon och ytterst har vi politiker som behöver en medgörlig opinion och i det riktigt stora tillräckligt av omvärldens stöd.
Det finns kanske paralleller till begreppet hacker. Bland datorfolk är det ett mycket positivt begrepp, en annan benämning på skicklig datornörd om man så vill. Bland allmänheten är hacker ofta liktydigt med en person som begår datorintrång. På liknande sätt inbegriper begreppet pirat både praktiska och ideologiska delar.
får mej att fundera över vilken makt facebook är på väg att befästa.
Piratbyrån och Piratpartiet i all ära, men några som också borde nämnas som några som inte anser sig vara fula fiskar, sitt namn till trots, är Piratförlaget.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Piratförlaget
Jag kallar mig själv pirat. Varför? Använder jag ny teknik som fildelning? Nej, det gör jag faktiskt inte, inte ens legalt. Hmm, jag klurar på en bra definition (”person som hänger sig åt piratideologin” blir lite cirkeldefinition, för ”piratideologi” kan definieras ”den ideologi pirater hänger sig åt”, om man inte vill ha en lång faktatext…)…
Rent formellt kanske Piratpartiet inte har någon officiell syn på saken, men själv tycker jag det är en mycket bra beskrivning. Det är precis det det handlar om.
Den tekniska utvecklingen har ändrat förutsättningarna, och gamla strukturer som inte längre passar ihop med verkligheten bryts ner om de inte förmår förändra sig själva.
Ur ett liberalt/libertariansk perspektiv är det kreativ förstörelse, som är någonting positivt eftersom det ger nya entreprenörer en chans att konkurrera ut strukturer som inte längre är ändamålsenliga. Det kan man uttrycka som att de förnyar kapitalismen.
Ur ett mer marxistiskt perspektiv säger man väl istället att det är den materiella basen för samhället som håller på att förändras, och att det är någonting positivt eftersom det innebär att kulturarbetarna själva tar kontrollen över produktionsmedlen.
Två olika sätt att säga precis samma sak: Den tekniska utvecklingen har gjort att samhället håller på att förändras, och det är någonting positivt. Vare sig man är höger eller vänster.
Nu talar jag för mig själv, och inte för det kaoskluster som ibland kallas Piratbyrån, men mönsterbrytare kan jag skriva under på. Jag tycker själva charmen med piratbegreppet är att det är otyglbart, att det är så svårt att hantera.
@William: Bra och intressant skrivet! Är du eller är du släkt med ”Steelneck”? Ni skriver på samma sätt och med (min tolkning) tangerande innehåll.
@Anonym fegis: Bra poäng tycker jag. *kopieras*
@Erik Starck: Instämmer till mycket av det du skriver. Kanske kan man även, enligt Williams resonemang, inkludera en antityrannisk ådra i piratbegreppet? För är det inte ett slags tyranni när spridandet av information, inspiration, kultur och kunskap förvägras människor och allmänheten på grundval av ett särintresse? För egen räkning så har jag tillägnat mig den större delen av min yrkesmässiga kompetens direkt och indirekt genom (pirat)kopiering. Den kraft och den lagstiftning finns inte som skulle få mig att ändra på min kunskapstörst och längtan efter en större förståelse för stort som smått samt möjligheten att dela detta med andra människor.
Tack för alla kommentarer! Särskilt imponerad av @Williams verk.
En fundering som dyker upp är hur väl rustat rättssystemet är för denna typ av mönsterbrytare.
Eller snarare: hur skapar man ett mer förändringsvänligt rättssystem?
”En fundering som dyker upp är hur väl rustat rättssystemet är för denna typ av mönsterbrytare. ”
Då det rör sig om snudd på evolutionära steg i utvecklingen så kanske man kan se det som att rättssystemets rustning är oväsentlig? Rättssystemet är utformat efter tidigare förutsättningar och grunder, dvs ett befintligt system (inomsystemiskt) och när själva grunden för systemet förändras så blir en inomsystemisk anpassning bara just det.
”Eller snarare: hur skapar man ett mer förändringsvänligt rättssystem?”
Genom att möjliggöra utveckling och förändring. Jag tror inte man skapar det per se utan det handlar nog mer om att det är det eller ej. Då hegemonier per definition baseras på dess topphierarki, eller förenklat de med makten/kontrollen, så är ett system förändringsvänligt när hänsyn, makt och inflytande flyttas från topphierarkin och breddas genom hela hierarkin.
Ser man det från andra hållet är ett icke förändringsbenäget system karaktäriserat av att de i topphierarkin har tillräckligt med inflytande för att bromsa/stoppa helst alla förändringar som inte ligger i linje med deras intressen.
Konkretiserat till dagens situation så ser vi hur upphovsrättsindustrin tappat kontrollen genom Internet och följaktligen, för att återställa hegemoni, inriktar sig på att i princip avveckla Internet som vi känner det genom att man inriktar sig mot filtrering på ISP-nivå, avstängning av användare samt direkt eller indirekt förbud mot öppna nätverk.
Det finns många definitioner på pirat och ibland kanske de bästa definitionerna finns i konstens och musikens värld:
http://www.tinyurl.com/piratmelodi
Intressant är att fundera kring vilka som överförde piratepitetet från sjöröveriet till olaga kopiering. Ledtråd: det finns en antites till piratbyrån, antipiratbyrån.
Det är lite intressant att höra nedsättande kommentarer av folk som frivilligt kallar sig pirater från dem som uppfann den överförda betydelsen. Uppfinn en folkrörelse och skapa en anti-rörelse som tjänar till att bekämpa den förra. Intrikat.
Kan bidra med den etymologiska historien för ordet pirat. Det är i grunden ett grekiskt ord som betyder den som försöker, den som anfaller, den som vågar. Det är släkt med vårt eget ord fara som ju betyder oro, fruktan men även sökande.
Så en pirat är den som kan och vill utmana faror.