Pengar är veckans skifte. Eller snarare: framtidens penningsystem. Det förefaller uppenbart att dagens system har stora brister. Valutor frilagda från ett fast värde blir mer benägna att blåsas upp med tom luft med numera välkända konsekvenser.
Men jag vill vrida fokus från guldmyntfötter och Bretton Wood över till internetålderns verkliga hårdvaluta: socialt kapital.
I Cory Doctorows science fiction-bok Down and out in the Magic Kingdom finns en alternativ valuta: Whuffies. Boken utspelar sig i en värld där i princip alla materiella ting är gratis tack vare automatiseringens prisdämpande tyngd. Istället har alla människor en ansamlad mängd whuffies:
A person’s Whuffie is a general measurement of his or her overall reputation, and Whuffie is lost and gained according to a person’s favorable or unfavorable actions. […]
A person’s current Whuffie is instantly viewable to anyone, as everybody has a brain-implant giving them an interface with the Net.
Här talar vi verkligen om framtidens pengar. Ens förmögenhet är helt kopplad till ens handlingar och agerande och hur de uppfattas av omvärlden, inte till materiella tillgångar.
Ett sådant skifte får enorma konsekvenser på hela samhället. Utbildningar exempelvis.
Så här spenderar en Skiftes-skribent en vårlördag. Foto från kärnreaktorn R1 av mig.
När jag skriver detta sitter jag på en märklig plats. 30 meter under jorden i norra Stockholm finns Sveriges första kärnreaktor. Jag sitter två meter från ett hål i marken där reaktorn en gång stod. Hallen kallas också vetenskapens katedral. Här har gräddan av Sveriges ingenjörer och forskare en gång arbetat.
Så läser jag Miriam Olssons intervju med 14-årige Gustav Holmström, en ung social media-guru som på frågan om sina framtidsplaner svarar:
Naturvetenskaplig inriktning har aldrig varit ett alternativ. Och ingenjör vet han knappt vad det är.
Nej, Gustav Holmström använder dagens hjälpmedel för att lösa programmering och tror att verktygen för att göra det kommer att vara ännu enklare i framtiden. Då behövs inte ingenjörskunskaperna tror han.
Detta ska jämföras med en något äldre (nåja…) social media gurus spaning, Annika Lidne säger:
Annika Lidne tror inte att framtidens konstnärer går på Konstfack.
– Nej, de går på någon teknisk högskola. De absolut mest intressanta personerna jag träffar i dag har den bakgrunden. Att kunna webbdesign i dag är som att kunna multiplikationstabellen om man vill jobba med konst och kultur. Som att kunna stava.
Så ingenjörsrollen håller på att förändras, vad har det med framtidens pengar att göra? Jo, förändringen är djupare än att listan på kurslitteratur för en ingenjör ändras. Faktum är att hela utbildningsväsendet kan komma att förändras i grunden tack vare de sociala valutornas intrång i samhället. Alex Krupp förklarar varför. Högskolorna har blivit titeljagande poängmaskiner:
Things got bad when credentialism surpassed education as the primary function of college. If you want evidence of this, consider the criteria for the US News & World Report college rankings: Peer assessment, student selectivity, faculty resources, graduation and retention rate, financial resources, alumni giving, and graduation rate performance. Notice anything missing?
Are colleges not ranked in order of how much students learn because that would be impossible to measure? Or is it because no one cares?
Vårt moderna utbildningsväsen tillkom därför att det behövdes ett fristående sätt att mäta en persons kunskap på. Ingenjörsyrket är ett exempel på detta. När R1-reaktorn under KTH startades 1954 var ingenjör ett aktat och respektabelt yrke. Titeln i sig hade ett värde.
Idag blir det allt viktigare med andra kriterier när man söker ett jobb. Har man en välläst blogg inom det ämne man ska arbeta med? Har man bidragit till ett open sourceprojekt? Är man respekterad av sina peers?
Whuffien börjar tränga ut den akademiska titeln.
I en värld av free får relationer, trovärdighet och respekt rollen som kronor och dollar tidigare hade. Framtidens pengar är sociala.
Tack för idag Erik! Jag nickar djupt instämmande, lika djupt som jag är glad, imponerad och tacksam över din reflektion. Varken titlarna eller kunskaperna i sig är inte längre lika avgörande utan hur man förvaltar och delar med sig av kunskaperna för att skapa nytta i ens sociala omgivning. Får mig tänka mycket på Umair Haque och hans tes om att skapa ”positive outcome”.
Lägg nu in Kafka i den ekvationen..
En annan vändning är den metod som diverse ”säkerhetstjänster” ofta använt emot ”obekväma” element, en metod med udden riktad emot just det sociala. Till den ekvationen måste givetvis FRA och datalagringen läggas.
Kombinera nu båda de ovanstående och din ”valuta” har just gått i graven..
Magnus har en poäng: sociala valutor verkar i nuläget sårbara för manipulation. Det är lätt att skada förtroende. Men detta gäller såklart också vanliga valutor. Det som skyddar de vanliga valutorna är till viss del att de kontrolleras av formella regler och stora institutioner som garanterar deras funktion på ett sätt som ökar förtroendet, plus att deras stora spridning skapar en tröghet som gör manipulation svår och dyr. Om liknande förtroende-förstärkande faktorer fanns för sociala valutor ser jag inga skäl till varför de inte kunde vara lika robusta.
Ärligt talat, det här måste vara den sämsta debatten som ert bloggkluster har försökt belysa. Det finns mycket på nätet som du kan lära dig alldeles gratis, och det kanske inte behövs formella examina för att vara duktig.
Men det är som en vän sa om ungdomarna: ”Ja, de kan web. Precis som de kan mobiltelefoner. De har vuxit upp med mobilen och kommer säkert att komma med intressanta affärsidéer kring mobilanvändning när de växer upp. Men att de är duktiga på använda mobiler innebär inte att de kan bygga en mobil.”
Den som vill skapa något som är mer än bara en sajt, den som vill skapa riktigt banbrytande teknik som Skype eller Spotify måste fortfarande ha en rejäl grund inom matematik, teknik och programmering att stå på. Och framförallt matematik är något som fortfarande är svårt att tillgodogöra sig i tillräcklig utsträckning utanför universitetet.
Om man dessutom vill skapa något som faktiskt liknar en fysisk produkt, ja då blir ingenjörsyrket än viktigare. Hur skapar du den accelerometer som finns i IPhonen hemma på rummet? Hur miniatyriserar du en gps så att du kan ha den i skjortan? Hur stabiliserar du bilden i en kamera? Jag vill se den person som skapar något av detta utan en ordentlig utbildning samt tillgången till ett stort labb.
Däremot så stämmer resonemanget säkert när det gäller tex journalister – Bloggaren lägger de magiska 5000 timmarna på att skriva, kommunicera, rubriksätta och hitta intressanta ämnen, och kan bli en duktig yrkesman även utan formell utbildning.
Ekonomutbildningarna kan säkert också ersättas av onlinewhuffies, det verkar främst vara en utbildning som är gjord för att knyta kontakter. Så inte juristutbildningen, där de faktiskt verkar lära sig ett yrke. Läkaren är också svår att se som whuffie-baserad.
Yrken där det krävs lite kunskap som är svår att inhämta spontant är helt enkelt inte Whuffieslämpade.
Erik, intressant läsning för en penningteoretiker som jag. Din artikel belyser väl (bättre än många tjocka makroböcker) vad pengar egentligen är – ett gigantiskt bokföringsverktyg för att hålla ordning på produktion och förbrukning – och varför de behövs – p.g.a. avsaknad av information (eller förtroende). Om alla männsikors tidigare handlingar vore direkt tillgängliga skulle det kunna gå till ungefär så här: Jag skulle kunna gå till frisören och säga att jag vill ha en klippning, frisören skulle kanske undra om jag är förtjänt av det och jag skulle då kunna svara att jo, igår undervisade jag en grupp studenter i makroekonomi.
Troll för en dag: till att börja, skriv gärna ut ditt riktiga namn. Det är inte så lite ohyfsat att klampa in anonymt.
Sedan får du nog läsa inlägget en gång till. Annika Lidne lyfter fram just att framtidens konstnärer har teknisk bakgrund och jag håller med om att vi ser ett lyft för renässansmänniskan som är duktig på såväl teknik och estetisk som relationer och människor.
Sedan vilka yrken som är befriade från automatiseringens prispress är något jag skrivit en hel del om på min andra blogg, Framtidstanken. Några exempel:
http://www.framtidstanken.com/2006/11/10/expert-turing-testet-google-snart-ikapp-lakarna/
http://www.framtidstanken.com/2006/01/14/en-miljon-apor-och-ett-turingtest/
http://www.framtidstanken.com/2007/10/20/hur-undgar-man-att-bli-outsourcad/
http://www.framtidstanken.com/2006/08/27/varfor-jobba-nar-allt-ar-gratis/
Onekligen en intressant artikel men visst som vissa redan noterat så finns det nog för många fallgropar.
MINDTECH seeks to establish a network of laymen and media. This group will be dealing with the social and ethical sides to research, development and the implementation of emerging technologies in our society.
Meanwhile, philosophers working alongside the researchers say it’s time to find out more about how the public feels about such bionic research, which in some cases is being used to enhance human memory, physical abilities and perception.“
Not yet published research materials in interdisciplinary brain research and development of computer-brain interface must therefore be attributed to an unknown number of defenseless experimental subjects, many with families whose lives are destroyed in a wild orgy of computer abuse. This is to copy the cognitive behaviors and human perception in the development of quantum physics. Try The items have no options or informed consent, served as on-line research materials on aging.
Read http://www.mindcontrol.se // Magnus Olsson