Erik Starck sätter fokus på ekonomin och relaterade samhällsförändringar i veckans skifte Den stora disruptionen. Visst kommer 2008-09 att vara en tidsperiod som vi kommer att minnas och referera till längre fram. När finanskrisen härjade som värst befann jag mig i Seoul, Sydkorea. Det var inget tvivel om att krisen är global och omfattande. Den blir en katalysator för vissa förändringar och kan i andra fall vara hämmande, tex genom ökad protektionism. ”I väntan på vändpunkten” är temat i tidskriften Axess senaste nummer där Niklas Ekdal gör en djupdykning i krisen under rubriken Sökes: Globala balanskonstnärer.

Vi tycks stå inför ett skifte, från marknad till politik och från väst till öst.

Niklas Ekdal menar att nu är det Kinas tur att ta över rollen som top dog och lok i världsekonomin. Det är en spridd uppfattning. Umair Haque, som Erik refererade till, hävdar tvärtom att Kina förvisso är produktivt men inte tillräckligt kreativt. Frågan om var tillväxten kommer att ske är underordnad på vilket sätt.

We have to reboot growth: the problem is not what is growing versus what is not, but how we grow.

Umair Haques artikel belyser på ett intressant sätt skiftet från 1900-talets västerländska industrialism och linjära produktivitetsjakt till Smart Growth.

En relevant fråga är hur många av dessa förändringar som kommer att ske nu? I vilken utsträckning lyckas bevararna hålla fast vid de gamla strukturerna och skjuta skiftet ytterligare lite på framtiden, kanske till nästa kris?

Hal Gregersen, INSEAD:

Transformational leaders ask innovative questions — lots of them

For too long, now, it seems too many of us, in too many different areas of life, in too many parts of the world have been predominantly asking “how can we get something for nothing”?

Sett ur perspektiv tror jag att Den stora disruptionen kommer att ha inneburit ett skifte till ett mer långsiktigt och hållbart perspektiv.