FRA-frågan biter sig fast i den svenska politiska debatten som en svåråtkomlig fästing. Om den inte klingar av fram emot hösten kan den mycket väl växa till den här 4-årsperiodens viktigaste fråga.
Vem hade kunnat tro det i den förra valdebatten som handlade om jobb, jobb, jobb, Göran Perssons bufflighet och – visstja – ett dataintrång också.
Frågan har flera liv då den har så många klangbottnar. Därför är den svår för regeringen att ta livet av. Framför allt blottar den ett kulturskifte mellan de som i allt högre grad lever sina liv på nätet och de som på sin höjd betalar räkningar och bokar en teaterbiljett då och då. Förespråkarna menar att lagen blott gör signalspaningen ”teknikneutral”. Kritikerna talar om ett Stasi-samhälle. Är det över huvud taget möjligt att mötas någonstans på mitten? Dragkampen mellan säkerhet och privatliv kan komma att bli lång och svettig.
Det har skrivits mycket mot FRA-lagen på denna bloggen och andra, men en sak som lyser med sin frånvaro i kritiken är konkreta förslag på alternativ.
För hur illa man än tycker om det allseende, statliga ögat, så återstår det faktum att samhället behöver skyddsmekanismer av det slag som FRA utger sig för att vara. Skydd mot vansinnesdåd såväl som mot cyberangrepp mot infrastruktur.
Den tekniska utvecklingen för med sig mycket gott, men den möjliggör också massförstörelse till en allt lägre kostnad. Precis som all annan teknisk utveckling är priset för massförstörelse sjunkande, vare sig den sker i form av ett av människohand skapat virus, en cyberattack på samhällets infrastruktur eller som en konsekvens av att allt fler nationer får tillgång till atomvapen. Eller varför inte i form några kartongknivar inne i en fulltankad 747:a?
Ett skrämmande exempel kommer från Finland. Pekka-Eric Auvinen var en okänd finsk tonåring tills han bestämde sig för att skjuta ihjäl alla som kom i hans väg på sin skola.
Auvinen var formad av en djupt människofientlig filosofi. På Wikipedia-sidan om honom syns han med en pistol i handen och en t-shirt med texten ”humanity is overrated”. Vad skulle han ha gjort med de möjligheter som öppnar sig med genetic engineering till konsumentpris.
Tanken är otäck, minst sagt.
Så, om en allseende maskin styrd av staten är det ena alternativet och risken för vansinnesdåd av enorma proportioner det andra, var ska samhällets skyddsmekanismer då befinna sig?
Ett alternativ kan vara att modernisera Hemvärnet.
Du tänker antagligen på något överviktiga gubbar i gröna kläder som leker soldater på Åsa-Nisse-vis när du hör ordet, men idéen med ett hemvärn är att skydda och stötta civilsamhället vid kriser. Ett modernt hemvärn skulle kunna hjälpa företag och myndigheter skydda sig mot cyberangrepp. Ett hemvärn är djupare rotat i civilsamhället än den övriga försvarsmakten och kan fungera som känselspröt för att fånga upp möjliga obehagligheter (även om angiverisamhället är ett otrevligt tredje alternativ till de två andra).
Skulle detta ”Hemvärnet 2.0” kunna bli den skyddsmekanism som samhället trots allt behöver? Hellre FRO än FRA?
Eller finns det andra skyddsmekanismer för ett modernt, hyperuppkopplat och accelererande samhälle som vårt?
Uppdaterat: Piratpartiets Rick Falkvinges svar på den här frågeställningen kan för övrigt läsas här.
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, fra, hemvärnet, försvaret, politik, informationsåldern, skyddsmekanismer, terrorism, hot, globaliseringen
Ääh lägg av, IT-hot spionerar man inte bort, sådana motas med normal IT-säkerhet. Framförallt är inte det FRAs roll, vars största ”kund” heter Utrikesdepartementet. Ditt finska exempel är inte heller relevant, galningar förvinner inte för att man kränker deras privata kommunikation, möjligtvis kan de bli fler. Sådant de dessutom publicerat öppet behövs ingen spionorganisation för att snoka reda på, tro mig, polisen får surfa på nätet, så även FRA.
Vill du blogga om ett skifte så fundera istället kring förändringen som skett från what-is-beslutsfattande till what-if.”The rise of the politics of fear” om du så vill. Förändringen som inneburit att styras av rädsla istället för visioner om något bättre, där mardrömmarna givetvis inte är mer sanna än vad de goda drömmarna är. Fundera kring konsekvenserna av det man baserar på mardrömmar vs goda fantasier.
Ett annat skifte är det som skett militärt i vår omvärld. USAs största militäranläggning idag heter Camp Bondsteel och den ligger inte i USA, den ligger i Kosovo och är den största basen som byggts sedan vietnamkriget. USA har byggt militärbaser i Afganistan, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Bosnien, Albanien, Makedonien, Checkien och vi vår omedelbara närhet har vi Estland, Lettland, Litauen och Polen, det är på väg att sättas upp tungt misilförvar i Polen. Vad det handlar om är rätt o slätt nucelar primacy och first strike capability, ja världsherravälde. Att omringa Ryssland med ”weapons of mass destruction”. Under kalla kriget så rådde ju en terrorbalans där det hela helt enkelt var otänkbart genom mutual destruction, men med nucelar primacy så förändras det från otänkbart till tänkbart. Kalla kriget? Näe just det, det tog inte slut, de har bara inte talat om det för oss.. Gissa vad som hände med de där nedrustningsavtalen när Sovjetunionen föll.. just det, de föll också. När så Ryssland gick ned för räkning ekonomiskt under fyllbulten och oligarkerna med Standard Oils ”barnbarn” i ryggen rånade landet, så passade andra sidan på att rusta i en aldrig någonsin i värdshistorien skådad omfattning, så mycket att de idag är konkursmässiga. Putin gjorde vad han såg som nödvändigt, allt från att stänga gaskranar till ett helt land mitt i vintern till exproprieringar och mord i London med radioaktiva piller, nu är de inte på dekis längre, och vapentillverkare av klass upphörde de aldrig att vara.
FRA-lagen handlar inte ens om några imaginära hot, det är bara den straussiska retoriken för att ena röstboskapen. Det hela ingår i omgärdandet av Ryssland. Fundera bara en liten stund på hur mycket resurser det lagts ned sedan 70-talet på att skaffa ögon och öron på världen, vi snackar rymdraketer och satelliter nu. Men på sistone flyttar allt mer kommunikation ned i kabel.. Tror du dessa intressen helt plötsligt tappat intresset? Gissa varför The Carlyle Group med GHW Bush och folk från underättelsetjänsten i ledningen haft ett uppenbart intresse av att äga en major svensk ISP? Först var det BB och nu äger de ComHem. Det hela handlar om att våra politiker dansar efter främmande makts pipa – de är landsförrädare! – antagligen bara för att få sitta med vid bordet och känna sig fin och viktig. Vilka beslut som tas är högst sekundärt. Den tyranniske naturen brukar bete sig så, ”antingen vilja de vara tillsammans med smickrare, som äro beredda att lyda dem i allt, eller också, om de själva ha behov av något, ödmjuka de sig och tveka ej att spela vilken roll som helst för att markera sin förtrolighet, men när de väl ha fått, vad de ville, stå de där som främlingar”