I dagens Sydsvenskan kan man läsa något så ovanligt som en recension av en doktorsavhandling. Det är Anders R Olsson som har läst Nicklas Lundblads (för övrigt skiftesskribent Joakim Lundblads bror) doktorsavhandling vid namn ”Law in a Noise Society”.

Några saker slår mig när jag läser recensionen och de har inget alls att göra med Dr Lundblads mycket intressanta avhandling om brussamhället.

För det första, höger/vänsterskalan är stark och en stor del av recensionen handlar om hur vänsteroerienterade Anders R Olsson tar avstånd från Lundblad för att den sistnämnde startat en tidning som kan klassificeras som ”nyliberal” (cappuccino-liberal?). Det är som om han inte kan låta bli att äcklas och fascineras på samma gång. Han skriver bl.a.:

Från min position på den politiska vänsterkanten ter sig Lundblad som något mycket ovanligt: en nyliberal med genuint intressanta budskap.

Det är väldigt ovanligt att en journalist skriver ut sin politiska ståndpunkt (som inte nödvändigtvis måste vara en riktning på höger/vänsterskalan) vilket gör att man normalt måste utgå från sina fördomar när man vill förstå hur någon skriver i en tidning (dvs ”alla journalister är vänster”). På nätet är det å andra sidan kotym att sammanfatta ens egen syn på saker och ting om man skriver en blogg.

Tänk om fler journalister kunde följa i Olssons spår och berätta mer om hur de själva ser på världen. Jag vill nämligen veta mer om journalisterna som skapar vår världsbild via media: jag vill veta mer om dem som personer. Trovärdighet i ett brussamhälle kommer inte från att vara objektiv utan från att vara ärlig.

Den andra saken som slår mig är hur Dr Lundblads nya roll som policy manager på Google lyfts fram. Google är ju det företag som just nu bäst plockar ut relevans ur bruset. Det ger dem en enorm makt och eftersom de agerar i brus-landet internet är nationella gränser, lagar och regler något de får behandla som en sidoeffekt av sin storlek snarare än deras geografiska position. Google är på sätt och vis internets medelpunkt. Sökmotorns räckvidd på många sätt synonymt med internets gränser. Finns man inte inte i Googles databas så finns man inte.

Därmed får en policy manager på detta antibrus-företag ganska stor makt. Om Google ändrar sin policy har det en betydligt större global påverkan än om t.ex. en svensk minister inför en ny lag.

Därför borde du också läsa Dr Lundblads avhandling. Den finns här. Dock verkar inte den slutgiltiga versionen finnas upplagd. Jag tror minnsann att skiftesskribent Joakim får ta och utöva lite utpressning mot sin nyliberale bror. 🙂 Jodå, den finns där.

(For the record: jag har bidragit med en text till Magasinet Neo och Nicklas var vänlig nog att tacka mig i förordet till sin avhandling för min mycket blygsamma insats som kritisk läsare av ett utkast.)

Uppdaterat: läs även Anders Mildners funderingar kring journalismens roll när alla blivit journalister här.

Läs även andra bloggares åsikter om google, sydsvenskan, nicklas lundblad, anders r olsson, media, journalister