Så rätt att det gör ont.

Små sociala ”bubblor” är inget unikt för Twitter. Tvärtom är Twitter unikt i att göra dessa bubblor transparenta och mycket öppnare än i andra sociala sammanhang. Alla kan läsa, följa och framförallt svara alla. Styrkorna är 1. öppenhet 2. alla kan svara alla. Fikarastskitsnacket är sökbart för första gången i världshistorien.

”Näthat” är tvärtom mycket enklare att hantera än t.ex. mobbning IRL, eftersom det är öppet och med tydliga avsändare. Ingen vill förstöra sitt eget varumärke, sitt eget twitterkonto, facebookkonto eller bloggs varumärke för att vara arg på någon annan. Den omedvetna transparensen skapar en trygghet.

Internet är inte fantastiskt för att information blir tillgängligt, utan för möjligheterna att agera på den. Det är det företagen som ger sig in i sociala medier borde inse. Äntligen går det att agera på fikarastskitsnacket.

Agera med att kommentera bloggposter om ens varumärke, t.ex. Vilken bubbla de än tillhör.

De virtuella världarna kräver en djupare användning, de tar mer tid och ansträngning, men kan ge ett tjockare värde.

Det är inte så mycket svårare än att företag, organisationer och människor måste vara rätt förberedda för en annan typ av konversation.

SJ som du nämner har inte på något sätt satsat på sociala medier enligt min mening. De har bara i gamla hjulspår, eller vi kanske ska säga tågspår, och rapat ur sig meningslösheter och försökt att lyssna på några få människor som klagar öppet och ibland ger tillbaka något. Att skaffa sig Facebook, Twitter och andra typer av sociala media konton är helt enkelt samma sak som att greenwasha företaget utan att egentligen ställa om.

Apple, är enligt min mening ett av världens bästa företag på sociala medier helt enkelt för att man skapar produkter som föder konversation. En organisation som gjorde detta skulle fokusera mindre på att berätta och konversera om vad man gör och istället skapa utåtriktad, delbar och kommunicerande innehåll.

Får ibland frågan om Facebook och Twitters framtid. På det svarar jag: Så fort något verktyg skapar bättre digitala förutsättningar för konversation mellan individer så byter vi. Håller med andra ord också med Anders ovan.

Allmänt utsvävande reflektion kanske. Men men.

Hej.

Då blir det ett mörkt grundtema, inspirerat av nättänkare som Evgeny Morozov, Jaron Lanier och Umair Haque. Är inte det tre sociala medier dysterkvistar?

Jo, men de tar fram den viktiga tanken att det finns olika sorters samtal. Börjar vi att prioritera bort djupare samtal? Understöds dessa av de tekniska strukturerna? Bara för att fler kan delta behöver det inte vara bättre.

Anders Sandberg tar upp bollen, de sociala medierna tar lättare upp en viss typ av kommunikation. Det är en grundare typ av kommunikation, det skall vi vara medvetna om. Det är klart att det finns ett underliggande problem med integritet på nätet just nu, särskilt om vi inte delar upp vår integritet efter de olika roller vi vill spela på nätet.

Det är här debatten om nätkulturen kommer in, med den första kulturkritiken. Hittills har det tagits för givet att internets sätt att fungera skall se ut på ett visst sätt. Nu finns det flera sätt, då alla användare inte är lika.

Det är inte en slump att de tänkare som jag tog upp i början kommer fram nu, debatten går från online vs. AFK till olika synsätt på hur nätet bör fungera.