Intressant

En första effekt kan bli kryptografins slutgiltliga genomslag, en andra kan bli att diskussionen om remixkulturen och Creative Commons tas upp mer, då fler än riksdagsledamoten Karl Sigfrid skriver om bristen på digitala allmänningar

För den långa sikten gäller det att erkänna förändringarna.

I torsdags besökte jag tankesmedjan Fores diskussion om rättegången och vart debatten om kulturen skulle ta vägen. Intressant visade diskussionen, precis som Media Evolution med Chris Anderson (som Peter J. Olsson påpekade på Kvällsposten), att de ”piratmässiga” åsikterna blivit långt mer betydelsefulla.

Där är det viktigt att peka ut är att frågan inte gäller bara fildelning, eller integritet och säkerhet på nätet. Det gäller allt som rör vid upphovsrätt/immateriell egendom. Pirate Bay fallet gäller även fysiska produkter och vi behöver inte gå till 3D-kopiatorer och nanoteknik

Ett citat från Anders Sandberg i Captus Tidning

I detta sammanhang är Sverige, med sin högt utvecklade ekonomi och servicesektor, ett ”producentland”. Vi a

buy viagra without prescription

ckumulerar och skapar mycket IP, och får därigenom ett intresse av att bevaka denna hemma och internationellt. Det är där man kan leta efter intresset av skärpta regleringar. Det är viktigt att komma ihåg, då många upphovsrättsmotståndare gärna skyller på USA och amerikanska företag, men glömmer att det finns en intressegemenskap bland de flesta industrialiserade länder om starka skydd. Att EU harmoniserar sina upphovsrättsregler med USA har inte så mycket att göra med påtryckningar som att båda parter ser en stor nytta i likartade regler.

Det var faktiskt det som västvärlden satsade på, patentering och intellektuell egendom skulle ge ett konkurrensförsprång. Se på märkesvaror som kläder, design och parfym (som Oscar Swartz tagit upp vid flera tillfällen)

En något elak gissning tror jag är att debatten inte riktigt tagits på allvar för att den uppfattats gälla musik, film, dataspel, underhållning och kultur. De mjuka näringarna ses ännu inte riktigt som så viktiga, trots att ibland de får uppmärksamhet och beröm av politiker och media (konstigt nog). Nu är Pirate Bay rättegången teater, som de åtalade sade.

I dag är även mer av fysiska varor beroende av tanken. Det är inte borren i sig som ger värde, det är mjukvaran som styr den eller den speciella process som den används till hos kunden för att ge en effektivitetshöjning i dennes produktion. Det fanns en debatt om datorimplementerade innovationer, men den försvann. Pirate Bay kommer nog att gräva upp den, när det börjar bli tydligare att frågan är långt större än att jaga en hel generation av ungdomar.

För den debatten behövs nog mindre av teknikdeterminism. Det kanske är det öppna internets sista dagar vi ser, just genom att det byggs bort i sin arkitektur. Utvecklingen är inte given att upphovsrätten skall försvinna eller stärkas.

Pingat på Intressant

1. Vilka blir de kortsiktiga effekterna av Pirate-Bay-rättegången?
2. Hur kommer vi på lång sikt se på relationen mellan individ och information?

Rättegången är intressant av flera skäl. Någon uttryckte det som att nu står två mänskligt skapade logiska system mot varandra: juridiken och mjukvaran. Rättegången blir också ytterligare ett i den långa raden av exempel på att vi just nu genomgår ett enormt skifte, från industrialismen över till internet- och informations-eran.

Från muskelkraft till idéer.

Från atomer till bitar.

Från mass-medier till oss-medier.

Så, åter till Joakims frågor. Vad gäller fråga nummer 1 tycker jag mig ana ett skifte i debatten. Kanske är det bara inbillning från min sida, men långsamt, långsamt får piraternas idéer genomslag även i de finare rummen.

Ett exempel. Häromveckan satt hela media-Sverige och lyssnade andäktigt på Wired-redaktören Chris Andersson tala om Free. Free som i Fri distribution. Fria tankar. Fri information. Låter det bekant?

Å media-Sverige lyssnade. Joakim listar fler exempel i sin post.

Anderssons idéer är knappast nya. Wired-kollegan Kevin Kelly skrev redan för 11 år sedan om den nya ekonomin, ett uttryck som sedan kom att (felaktigt om du frågar mig) likställas med kraschade aktiekurser och uppblåsta affärsplaner, men egentligen handlar om samma sak som Anderssons Free: allt som går att automatisera kommer att automatiseras och allt som automatiseras får förr eller senare ofrånkomligt priset noll. En viagra online without prescription

com/category/automatiseringen/”>megatrend som inte kommer att avstanna p.g.a. något så banalt som en rättegång. (Notera dock att inte allt blir gratis, vilket somliga tycks tro. Tricket är att finna det där som inte går att automatisera.)

Annars är de kortsiktiga effekterna av en rättegångsprocess som förmodligen kan vara upp emot 5 år svåra att sammanfatta. Kom ihåg att BitTorrent-protokollet (filerna som Pirate Bay länkar till är BitTorrent-filer) uppfanns för drygt 7,5 år sedan. Idéer om alternativ, ännu svårare att juridiskt ”komma åt”, finns det gott om. Youtube lanserades för 4 år sedan. Pirate Bay själv drog igång för lite mer än 5 år sedan.

”Kort sikt” i internet-tid är något helt annat än ”kort sikt” i juridisk process-tid.

Ett citat som känns rätt i sammanhanget:

”First they ignore you, then they ridicule you, then they fight you, then you win.” – Mahatma Gandhi

Befinner sig piratdebatten i steg tre av fyra? Vi får se.

Fråga 2, om individ och information, passar jag vidare till en framtida skiftesspaning. Onekligen ett ämne vi lär återkomma till.

Uppdaterat: Sydsvenskan ska vara glada som har Anders Mildner i sitt stall. Han skriver:

Vilken är egentligen skillnaden mellan The Pirate Bay och Google?

Sedan länkar han till en massa Google-sökningar som leder till BitTorrent-filer av upphovsrättskyddade filer (tror jag, jag laddade såklart inte ned filerna). Hm, är Sydsvenskan skyldiga till medhjälp till piratkopiering, måhända?

Läs även andra bloggares åsikter om pirate bay, pirater, fildelning, piratpartiet, informationsjuridik, framtiden

Vissa tekniska lösningar på enskilda delar av upphovsrättsfrågan finns men det är viktigt att komma ihåg att precis som Copyriot Rasmus Fleischer påpekar så gäller debatten mycket mer. Det är inte bara en fråga om distribution, det är produktionssätt som står mot produktionssätt, olika tankemönster bakom olika sätt att konsumera. En strid mellan copykonservatism, infosocialism och andra ideologier.

Ingen sida är riktigt sugen på att komma ut med sina idéer. De som förespråkar upphovsrätten har stannat kvar vid artistupprop och nu också att få fram hårdare lagar. I längden fungerar det inte, man skapar badwill och kommer i längden kosta mer än det smakar.

Problemet ligger i att rättighetsinnehavarnas företrädare och lagstiftaren inte har lyckats förklara motiven bakom upphovsrätten, och varför den skulle vara en legitim avvägning mellan upphovsmannens intresse av ersättning och samhällets intresse av fria informationsflöden. Då behövs en djupare politisk debatt och att åter vinna förtroendet. Det är svårt, se ödets ironi att EU trots sitt datadirektiv vill vinna förtroende för sin Europrise, European privacy seal. Det finns också skillnader i hur upphovsrättsinnehavare ser på sitt innehav, de behöver få komma fram.

Kommenterat gör en en intressant diskussion om olika former av avvägningar inom direktivets ramar mellan integritet och upphovsrätt inom IPRED. Mitt svar på frågeställningarna från Nicklas Lundblad är att det är nog troligt att man tar möjligheten att enkelt överlämna till domstolarna att bygga upp rättspraxis på området. Kanske inte bästa lösningen, men lättaste.

Men ”fildelarna” (vilket då är ett för snävt namn på dem) vill inte heller ta upp debatten. Man tjänar på synen av att det nedladdningen är enhetlig och drivs av privatpersoner för då kommer inte diskussionen om alternativen fram. OK, dagens strukturer för produktion, distribution och konsumtion faller men vad kommer i dess ställe? Det är en bred koalition idag, men frågan om informationssamhället bortom dagens upphovsrätt kommer nog att splittra upp sidan mellan de som vill lätta upp upphovsrätten, de som reagerar på integritetsintrång, de som vill införa en helt annan samhällsmodell, vill bruka det kommersiellt och de som bara vill ha gratis film (inte för att dessa avvägningar är lätta). Skiftens effekter tjänar på en vital samhällsdebatt, som tar hänsyn till att det finns olika förutsättningar för olika branscher.

Skyddet för upphovsrätten ligger i snabbhet och support. Detta motverkar stora contentinnehavare, vilka inte kan skydda sin ekonomi, medan snabba flexibla aktörer vinner. Ju större någon blir, desto mer pirateri och därmed minskad marginalnytta. Det stimulerar snabb utveckling och mångfald där inträdes- och utvecklingskostnader är låga, men en allvarlig försvagning av de områden som kräver större investeringar, och som är beroende av tillfälliga monopol för att täcka stora utvecklingskostnader som (till exempel läkemedelsindustrin).

Justitieminister Beatrice Ask har någonstans en poäng. Nej, det är inte att vissa skall med automatik kunna kräva pengar för sitt arbete men att omställningen kan bli väldigt omfattande på kort tid. Jag är rädd att en del politiker tänker i bailout termer för även den här marknaden, då många aktörer inte anpassat sig till förändrade strukturer och nya politiska villkor.

Fildelningsdebatten vidrör så många avgörande frågor om informationssamhället och är enorm emotionellt laddat. Se bara hur det nybildade nätverket liberati rörde upp känslorna med bara spridda kommentarer från grundaren Alexander Bard. Jag kan inte avgöra vart liberatis politik går i nuläget av det som sagts av företrädarna men det blev problematiskt redan innan man kommit ut med en konkret politik. Man fick nätokraterna emot sig av en ödets ironi, vare sig det är rätt eller fel.

Istället för att debattera upphovsrättens filosofiska natur, ekonomiska nytta eller tekniska sidor så borde man analysera dess kulturella betydelse. Det är en ny och vidare diskussion där fler parter kan delta, och skapa en balans då man inte behöver se access och upphovsrätt som fundamentala motsatser.

Pingat på Intressant