<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss"
	xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: Sökmotor, Google trassel och smitta	</title>
	<atom:link href="http://skiften.org/2009/03/20/sokmotor-google-trassel-och-smitta/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://skiften.org/2009/03/20/sokmotor-google-trassel-och-smitta/</link>
	<description>Om vårt samhälle i ständig förändring och dess möjliga riktning</description>
	<lastBuildDate>Tue, 24 Mar 2009 12:21:42 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.1.1</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Waldemar Ingdahl		</title>
		<link>http://skiften.org/2009/03/20/sokmotor-google-trassel-och-smitta/#comment-614</link>

		<dc:creator><![CDATA[Waldemar Ingdahl]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 24 Mar 2009 12:21:42 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.org/?p=1307#comment-614</guid>

					<description><![CDATA[Det är frågan om scientism som dyker upp igen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Scientism

Det fanns, och finns, en stark samhällsvetenskaplig riktning av att det går lätt att väga och mäta i historien och samhället.

I nästa nummer av kulturtidskriften Voltaire så kommer ett porträtt av kaosforskaren Ralph Abraham och någonstans så hamnade Abraham lite vilse i Kaos, Gaia och Eros som allförklarande principer.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det är frågan om scientism som dyker upp igen</p>
<p><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Scientism" rel="nofollow ugc">http://sv.wikipedia.org/wiki/Scientism</a></p>
<p>Det fanns, och finns, en stark samhällsvetenskaplig riktning av att det går lätt att väga och mäta i historien och samhället.</p>
<p>I nästa nummer av kulturtidskriften Voltaire så kommer ett porträtt av kaosforskaren Ralph Abraham och någonstans så hamnade Abraham lite vilse i Kaos, Gaia och Eros som allförklarande principer.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Stefans Klavertramp &#187; Veckans skifte över - vad sa de om trasslet?		</title>
		<link>http://skiften.org/2009/03/20/sokmotor-google-trassel-och-smitta/#comment-613</link>

		<dc:creator><![CDATA[Stefans Klavertramp &#187; Veckans skifte över - vad sa de om trasslet?]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 24 Mar 2009 12:19:56 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.org/?p=1307#comment-613</guid>

					<description><![CDATA[[...] Waldemar var skiftesskribenten som var först ut. Han lyfter dels fram Google som centralt i trasselsamhället, den som bringar ordning i vårt trassel.. Eller snarare, knyter ihop det. Och det är klart att det finns vissa noder/aktörer/maskiner/foo som är extra centrala i trasslen. Google är en sådan punkt för Internet som helhet. Blondinbella för en delmängd. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>[&#8230;] Waldemar var skiftesskribenten som var först ut. Han lyfter dels fram Google som centralt i trasselsamhället, den som bringar ordning i vårt trassel.. Eller snarare, knyter ihop det. Och det är klart att det finns vissa noder/aktörer/maskiner/foo som är extra centrala i trasslen. Google är en sådan punkt för Internet som helhet. Blondinbella för en delmängd. [&#8230;]</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Anders Sandberg		</title>
		<link>http://skiften.org/2009/03/20/sokmotor-google-trassel-och-smitta/#comment-612</link>

		<dc:creator><![CDATA[Anders Sandberg]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 Mar 2009 14:52:52 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.org/?p=1307#comment-612</guid>

					<description><![CDATA[Kaos och komplexitetsteori har mognat en hel del, och jag tror man kan lära sig mycket från vad de lyckats och misslyckats med.

Kaos (dvs egentligen teorin för dynamiska system) har i stort sett lyckats katalogisera de flesta sätten saker blir kaotiska och hur denna dynamik fungerar. Den har t.om. visat hur detta kan kontrolleras under vissa omständigheter, även om den sätter starka begränsningar på vad man kan förutsäga om systemets framtid. Komplexitetsteorin har istället grenat ut sig i det oändliga, med vissa områden väl undersökta (t.ex. gränslandet mot statistisk mekanik), vissa på väg mot användbarhet (t.ex. nätverk) men många fortfarande konceptuellt röriga (t.ex. definitionen av komplexitet).

Skillnaden mot kaos verkar vara att det finns ingen central fråga, inget sätt att placera alla de komplexa ting man vill undersöka på samma skrivbord.  Komplexitetsteorin gapade över för mycket (90-talsdrömmen var ju en teori för *allt* det komplexa), kaos startade smått och expanderade så långt det var tillämpbart.

Det här är nog nyttigt att tänka på för samhällsvetenskaperna. Satsa på stora teorier som ska förklara/binda ihop *allt* eller pragmatiskt plocka ut de områden där en viss sorts verktyg fungerar (nätverk?) och sedan förutsättningslöst se om inte dessa verktyg när de väl anpassats till området också fungerar på en bra mycket större domän.  Man blir kändis på det första, det andra är användbart. Men trasslet lurar alltid om hörnet.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Kaos och komplexitetsteori har mognat en hel del, och jag tror man kan lära sig mycket från vad de lyckats och misslyckats med.</p>
<p>Kaos (dvs egentligen teorin för dynamiska system) har i stort sett lyckats katalogisera de flesta sätten saker blir kaotiska och hur denna dynamik fungerar. Den har t.om. visat hur detta kan kontrolleras under vissa omständigheter, även om den sätter starka begränsningar på vad man kan förutsäga om systemets framtid. Komplexitetsteorin har istället grenat ut sig i det oändliga, med vissa områden väl undersökta (t.ex. gränslandet mot statistisk mekanik), vissa på väg mot användbarhet (t.ex. nätverk) men många fortfarande konceptuellt röriga (t.ex. definitionen av komplexitet).</p>
<p>Skillnaden mot kaos verkar vara att det finns ingen central fråga, inget sätt att placera alla de komplexa ting man vill undersöka på samma skrivbord.  Komplexitetsteorin gapade över för mycket (90-talsdrömmen var ju en teori för *allt* det komplexa), kaos startade smått och expanderade så långt det var tillämpbart.</p>
<p>Det här är nog nyttigt att tänka på för samhällsvetenskaperna. Satsa på stora teorier som ska förklara/binda ihop *allt* eller pragmatiskt plocka ut de områden där en viss sorts verktyg fungerar (nätverk?) och sedan förutsättningslöst se om inte dessa verktyg när de väl anpassats till området också fungerar på en bra mycket större domän.  Man blir kändis på det första, det andra är användbart. Men trasslet lurar alltid om hörnet.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Ang. Trassel: Individers försvar &#171; Skiften		</title>
		<link>http://skiften.org/2009/03/20/sokmotor-google-trassel-och-smitta/#comment-611</link>

		<dc:creator><![CDATA[Ang. Trassel: Individers försvar &#171; Skiften]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 21 Mar 2009 19:18:56 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.org/?p=1307#comment-611</guid>

					<description><![CDATA[[...] för att säkerställa någon sorts anonyminitet bland handlingsväven. Det kanske inte finns katallaxi, utan bara resultatet av [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>[&#8230;] för att säkerställa någon sorts anonyminitet bland handlingsväven. Det kanske inte finns katallaxi, utan bara resultatet av [&#8230;]</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Kalle P		</title>
		<link>http://skiften.org/2009/03/20/sokmotor-google-trassel-och-smitta/#comment-610</link>

		<dc:creator><![CDATA[Kalle P]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Mar 2009 14:12:44 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.org/?p=1307#comment-610</guid>

					<description><![CDATA[Ja, jag tycker absolut att man kan prata om ett sådant skifte. Roligt nog tror jag att det på många sätt innebär att man återigen närmar sig naturvetenskaperna - det är roligt att vi nu kan ta in idéer från kaos-/komplexitetsteorin (lite av dess matte och fysik) och evolutionärbiologi.

Det är rätt så refreshing, tycker jag - leder fram till en annan analys av såväl samhälle som kultur.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ja, jag tycker absolut att man kan prata om ett sådant skifte. Roligt nog tror jag att det på många sätt innebär att man återigen närmar sig naturvetenskaperna &#8211; det är roligt att vi nu kan ta in idéer från kaos-/komplexitetsteorin (lite av dess matte och fysik) och evolutionärbiologi.</p>
<p>Det är rätt så refreshing, tycker jag &#8211; leder fram till en annan analys av såväl samhälle som kultur.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Waldemar Ingdahl		</title>
		<link>http://skiften.org/2009/03/20/sokmotor-google-trassel-och-smitta/#comment-609</link>

		<dc:creator><![CDATA[Waldemar Ingdahl]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Mar 2009 12:51:51 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.org/?p=1307#comment-609</guid>

					<description><![CDATA[Jag anar ett skifte inom samhällsvetenskaperna. Hur kommer en tardesiansk sociologi att se ut, och hur kan den passa med dagens institutioner?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Jag anar ett skifte inom samhällsvetenskaperna. Hur kommer en tardesiansk sociologi att se ut, och hur kan den passa med dagens institutioner?</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Kalle P		</title>
		<link>http://skiften.org/2009/03/20/sokmotor-google-trassel-och-smitta/#comment-608</link>

		<dc:creator><![CDATA[Kalle P]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Mar 2009 10:15:30 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.org/?p=1307#comment-608</guid>

					<description><![CDATA[Hej - roligt att du sett artikeln! Det är ju en hel del fikonspråk i den, men vi hoppas kunna bygga vidare på detta begrepp. (Mer om frågan finns på panspectrocism.org.)]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Hej &#8211; roligt att du sett artikeln! Det är ju en hel del fikonspråk i den, men vi hoppas kunna bygga vidare på detta begrepp. (Mer om frågan finns på panspectrocism.org.)</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
