Man kan tänka sig att enbart motioner som presenteras av ett antal personer som är goda för X röster kommer att behandlas. Således betyder det att den goda delen av kompromissandet redan krävs för att samla X personer kring motioner (Där X är ett stort tal, förslagsvis någonstans mellan 15% och 49% av befolkningen).

Vidare bör det finnas samordningsystem för relaterade motioner med forum för deliberation, så att man verkligen kan samla folk kring olika förslag innan de lyfts för votering.

Det kommer som sagt krävas en annan politisk kultur än dagens. Om man fortfarande misstror att en sådan här kultur kan formulera och votera om den typ av motioner som är viktiga på grund av till exempel ”deadlock” problematik kring procentsatser, så kan man under deliberationsprocessen ha mer raffinerade procedurer. Procedurer som kommer växa fram spontant, men
exempelvis statistiska metoder för att hitta den av flest acceptabla procentsatsen.

Jag tror att det faktum att deliberation i större utsträckning kommer ske offentligt kommer ge mer genomtänkt och lika nyanserad politik.

Jag förstår inte varför den flytande demokratin inte skulle skala väl. Så till vida att man ser bristen på en tydlig politisk exekutiv maktposition som svår.
Jag ser det inte som ett problem att möjligheterna att kompromissa blir mindre. Kompromisser handlar oftare om kohandel än om konstruktivt beteende. Kohandel som nästan uteslutande leder till än mer politik på individens bekostnad. Eller har jag fel, finns det ett genuint värde i kompromissandet?

Politik blir definitivt inte samma spel som vi är vana vid. På gott och kanske även på ont, men jag tror inte bristen på kompromisser är där skon kommer klämma. Fler idéer om vilka delar av foten man kan plåstra i förebyggande syfte?